Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Extremflöden tros bli vanligare

Moldau har svällt över sina bräddar och dränkt byn Zalezlice norr om Prag i Tjeckien.
Moldau har svällt över sina bräddar och dränkt byn Zalezlice norr om Prag i Tjeckien. Foto: Vit Simanek/AP

I ett varmare klimat tros översvämningarna bli betydligt vanligare i Centraleuropa. I vissa länder kan skadekostnaderna femfaldigas jämfört med i dag. Men i Norden minskar riskerna.

Översvämmade floder är den vanligaste typen av naturkatastrofer i Europa. Om klimatscenarierna håller streck kommer de också att bli vanligare överallt utom i Norden och Ryssland.

Sedan millennieskiftet har en rad allvarliga översvämningar inträffat i Europa. Här är några spektakulära fall:

· Centraleuropa i augusti 2002

· Rumänien och Alperna i augusti 2005

· Längs Elbe och Donau i mars och april 2006

· Storbritannien sommaren 2007

Det går inte att slå fast om dessa vattenkatastrofer har direkt med den globala uppvärmningen att göra, men de ligger i linje med de scenarier som gjorts för vad som kan hända vid ett varmare klimat.

För tillfället är det flödena i framför allt Donau och Elbe med bifloder som är extrema. I Donau tros nu nivåerna från katastrofåret 2002 överträffas.

Läs mer: Tyska städer hotas av vattenmassorna

De enorma översvämningsskadorna det året ledde till att EU-länderna bildade Efas, ett europeiskt system för att förutspå höga flöden

Enligt Efas tros omfattningen och frekvensen av översvämningar i en framtid med varmare klimat öka bland annat just i Donau. Andra stora europeiska floder i riskzonen är Loire, Garonne, Rhone och Po.

Kostnaderna för översvämningsskador beräknas öka allra mest i Frankrike, Polen, Ungern, Österrike och Danmark, i delar av Tyskland, i södra Storbritannien och de norra delarna av Italien och Spanien.

Det handlar om förstörda vägar och åkrar, drunknade tamdjur och störningar i krafttillförseln.

I vissa områden i Polen, Frankrike, Storbritannien, Österrike och Danmark antar Efas att kostnaderna kan öka femfalt till slutet av det här århundradet.

Samtidigt görs antagandet att översvämningsrisken i stället minskar på de delar av kontinenten som brukar ha snötäcke varje säsong, i huvudsak Ryssland, Finland och de mellersta och norra delarna av Skandinavien.

Även Sverige har dock de senaste 30 åren upplevt ovanligt många översvämningsproblem. Enligt SMHI har tillrinningen till de flesta sjöar och vattendrag legat högt sedan mitten av 1980-talet, eftersom vintrarna sedan dess ofta varit milda och nederbörden tenderat att öka.

Många minns säkert översvämningarna i Götaland under högsommaren 2007, i västra Götaland senhösten 2006 och i södra Norrland somrarna 2001 och 2000.

Läs även: Väderkatastroferna har inte ökat – ännu

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.