Vid fyra av hundra överfallsvåldtäkter hittar den svenska polisen gärningsmannen.
Mellan 1998 och 2000 våldtog och misshandlade en okänd man sex kvinnor i Umeå. Han kallas Hagamannen och är ännu på fri fot. Polisen har hans DNA-profil - men vet inte vem den tillhör.
Enligt en undersökning från Brottsförebyggande rådet är tolv procent av alla fullbordade våldtäkter så kallade överfallsvåldtäkter: kvinnan anfalls av en främmande man som våldtar henne på platsen.
Det innebär att ungefär 270 kvinnor drabbades under 2004.
Eftersom kvinnorna inte känner igen gärningsmannen är det svårt för polisen att hitta honom. I bara fyra procent av fallen kan en förövare åtalas.
Ofta har dock gärningsmannen lämnat spår i form av DNA: sperma, saliv, hårstrån eller blodfläckar.
- När en målsägande kommer till polisen och vill anmäla brott, är rutinen att man tar hand om kläder och uppsöker sjukhus. Där ska läkarna ta prover enligt en speciell checklista för att vara säker på att få med allt, säger Ann Jangblad som är chef för DNA-analysgruppen på Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL. SKL analyserar proverna. Men det är inte alltid som det går att få fram en DNA-profil från provet. Ricky Ansell, gruppchef för biospårgruppen på SKL, uppskattar att de lyckas i ungefär ett fall av fem.
- Kvinnans DNA slår igenom när det är för få spermier, säger Ricky Ansell.
I extra svåra fall, som morden på Helén Nilsson och Jannica Ekblad, där proven är gamla och det finns väldigt lite DNA måste SKL skicka proverna till det engelska kriminaltekniska laboratoriet i Birmingham: Forensic Science Service, FSS.
De har tillgång till mer avancerad teknik, så kallad lasermikrodissektion. FSS kan, med hjälp av en laserstråle, skära ut enstaka spermier från provet som ligger utstruket på ett objektsglas. Färre än hundra spermiehuvuden krävs för att analysen ska kunna genomföras.
I fallet medw Helén Nilsson och Jannica Ekblad kunde DNA-profilen direkt jämföras med Ulf Olssons. Men när ingen misstänkt finns letar personalen på SKL efter en matchande profil i Sveriges nationella DNA-register.
- I nuläget får vi oerhört få träffar. Den stora mängden träffar är bilstölder och inbrott, säger Ricky Ansell.
Spår som inte ger någon personträff läggs in i spårregistret, i väntan på att något nytt ska hända.
I ett försök att få reda på vem Hagamannen är bad Umeåpolisen förra året om en lista på alla personer som begärt utträde ur PKU-registret. I det finns blodprover sparade från alla personer födda efter 1975. Regeringsrätten avslog dock deras ansökan eftersom registret är sekretessbelagt.