Barn och unga är mer uppmärksamma på den förälder som de uppfattar som den med mest status och prestige. Det förklaringen till varför barn påverkas mer av att bli avvisad av sin far än sin mor, som ett lag med psykologer från 13 länder kommit fram till.

En sammanställning av över 500 studier från hela världen visar att barn utsätts för ungefär lika mycket acceptans som avvisande från båda föräldrarna, men far mer illa av att bli övergiven av den ena föräldern än den andra.

Och den föräldern är oftare pappan än mamman.

– En viktig lärdom att ta med sig från detta är att faderlig kärlek är kritisk för en persons utveckling, säger Ronald Rohner på University of Connecticut, medförfattare till rapporten som presenteras i Personality and Social Psychology Rewiev.

I rapporten granskas även 36 studier från hela världen om hur avvisande från föräldrar påverkar ett barns personlighet. Studierna har involverat mer än 10.000 personer och sträcker sig över ett halvt århundrade i tid.

Forskarna Rohner och Abdul Khaleque fann att barn tenderar att bli mer oroliga och osäkra, liksom mer fientliga och aggresiva mot andra, om de stöts bort av sina föräldrar. Personlighetsdragen dröjer sig kvar även i vuxen ålder, visar studien.

– Vi har inte hittat någon annan upplevelse som påverkar vår personlighet och personlighetsutveckling lika starkt och konsekvent som att bli övergiven, särskilt av föräldrar under barndomen, säger Ronald Rohner till EurekAlert.