Hoppet falnar för möjligheterna att nå en överenskommelse vid FN:s klimattoppmöte i Durban i Sydafrika. Samtliga av de stora aktörerna – USA, Kina, Indien, EU – spretar åt olika håll och tycks oförmögna att kunna enas.
Det innebär att framtiden för det nuvarande klimatavtalet, Kyotoprotokollet, ser mycket osäker ut. I värsta fall går Kyoto i graven utan att det ersätts av något annat.
EU har försökt få övriga länder att acceptera en färdplan som skulle resultera i ett nytt globalt avtal 2015, ett avtal som sedan skulle träda i kraft senast 2020. Fram till dess skulle man förlänga Kyotoprotokollet.
Men än så länge har inget av länderna med de största växthusgasutsläppen köpt idén om en färdplan. Brasilien, Kina, Indien och USA har antytt att de vill vänta några år med att dra igång en ny process.
De vill också invänta nästa vetenskapliga rapport om klimatet från FN:s klimatpanel (IPCC) innan de är beredda att starta nya diskussioner. Problemet är att nästa rapport kommer först 2013.
Allt det här kan betyda totalt stillestånd i klimatfrågan de närmaste åren. Och EU har ännu inte tagit ställning till hur man ska agera om färdplanen inte accepteras. Vad händer då?
– Bra fråga. Vad gör vi så fall? Vi vill inte tro att det ska bli så, säger Anna Lindstedt, Sveriges chefsförhandlare i Durban.
– Vi har sagt till de andra att vi inte kan vänta till efter 2013. Det kan vara för sent då.
Hon påpekar samtidigt att det är naturligt att mycket verkar osäkert inför sista förhandlingsdygnet. Så brukar det vara vid den här typen av förhandlingar.
Ändå är det tydligt att många tongivande personer har börjat ge upp tanken på att nå framsteg i Durban.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon sade i ett tal på mötet att det med största sannolikhet inte blir något bindande avtal i Durban, och att det troligen kommer att dröja många år innan ett sådant blir verklighet. Han uppmanar alla länder att vidta alla klimatåtgärder man kan på hemmaplan i stället för att vänta på ett avtal.