Europa bör inte bygga några egna rymdraketer för att skicka ut folk i rymden. Bemannade rymdfärder ger för lite rent vetenskapligt för att motivera kostnaden. Det räcker att amerikaner, ryssar och numera även kineser har raketer med plats för passagerare.
Det anser den nye chefen för den europeiska Rymdstyrelsen Esa, Jean-Jacques Dordain som i sin ungdom själv köade för att få en biljett till rymden.
Du är utbildad astronaut. Varför fick du aldrig åka?
Jag var en av de fem första fransmännen som blev uttagna till en astronaututbildning i slutet av sjuttiotalet. Sedan fick jag helt enkelt aldrig chansen att åka, vilket var en stor besvikelse. Nu är jag 56 år gammal så det är nog för sent. Men jag har ett väldigt roligt jobb.
Sedan i somras är du chef för den europeiska Rymdstyrelsen Esa. Vad vill du satsa på?
Vetenskapligt har vi två viktiga områden. Det ena gäller att spana ut mot rymden med satelliter och sonder av olika slag. Vi kommer att landsätta farkoster på månen, på Mars och på en komet. Det ger massor av kunskap om universum. Det andra området handlar om att spana neråt från rymden med satelliter för att lära oss mer om vädret och miljön här på jorden.
Hur vill du som chef ändra Esa:s inriktning?
Under de senaste 30 åren har Esa varit drivet av teknik, av vad som har varit möjligt att göra. Den perioden är över nu, och vi måste byta sätt att arbeta. Inga fler lösningar utan problem. Nu måste vi drivas mycket mer av vad medborgare behöver. Ett tydligt exempel är det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo som blir klart år 2008 eller 2009.
Varför behöver vi Galileo när vi redan kan använda det amerikanska GPS-systemet?
Därför att GPS är ett militärt system som USA stänger av när de vill i en region som drabbas av en kris. Det hände på Balkan. Med Galileo får Europa mer makt att vara med och bestämma. Och det är säkrare att ha två olika system om ett skulle gå sönder.
För snart ett år sedan havererade den europeiska bärraketen Ariane 5. Vad har ni lärt er av det?
- Vi har lärt oss att läroböckerna om raketdesign måste skrivas om. Vi har också upptäckt svagheter i samarbetet mellan entreprenörer och underentreprenörer flera led, bara för att nämna något. Vi ingenjörer måste också bli bättre på beräkna kostnader så att vi kan säga ifrån om besparingar gör de tekniska riskerna orimligt stora.