Vetenskap

Fiberrikt bröd ger bättre minne

Pumpernickel med ädelost, honungsvalnötter och svartvinbärsgelé.
Pumpernickel med ädelost, honungsvalnötter och svartvinbärsgelé. Foto: Claudio Bresciani / Scanpix
Fiberrikt bröd till frukost ger bättre koncentration och minne ända fram till lunch. Vitt bröd gör däremot att vi presterar sämre. Det visar forskare i Lund i en ny studie.

– Vi kan påverka vår mentala förmåga och vårt minne under hela förmiddagen genom att äta fiberrikt bröd på morgonen. Inte ens direkt efter frukost är det någon vinst med att ha ätit vitt bröd utan fiber. Det höjer blodsockret för högt, och det gynnar inte vår prestationsförmåga, säger Anne Nilsson, som är forskare vid Lunds universitets Antidiabetic Food Center.

Hon har tillsammans med sina kolleger låtit fyrtio friska kvinnor och män i åldrarna 49–70 år vid olika tillfällen utföra två test efter att ha ätit vitt bröd respektive fiberrikt bröd.

Testen utfördes flera gånger under fyra timmar efter frukosten.

Det ena testet undersökte arbetsminnet, det vill säga korttidsminnet. Det andra testet undersökte koncentrationsförmåga och uppmärksamhet.

Forskarna såg att resultaten blev betydligt bättre när deltagarna hade ätit det fiberrika brödet.

– Då presterade de i snitt åtta procent bättre. Det låter kanske inte så imponerande, men det kan betyda mycket när man till exempel löser svåra uppgifter eller kör bil. Skillnaden blev som störst ungefär två timmar efter frukosten, säger Anne Nilsson, som presenterade den ännu opublicerade studien på måndagen.

Kolhydraterna i brödet bryts ned till glukos, ett slags socker som snabbt förs ut i blodet. Hjärnan använder blodsockret som bränsle för att fungera. Kolhydraterna i fiberrika livsmedel ger en långsam och långvarig höjning av blodsockret. Den nya studien visar alltså att hjärnan tycks fungera bättre om blodsockret inte stiger för snabbt.

Forskarna använde ett vitt bröd som hade berikats med ett fiberrikt guargummimjöl.

– Men effekten kan bli densamma om man äter ett bröd med hela korn av till exempel korn, råg eller havre, säger Anne Nilsson.

• Kolhydraterna i fibrer är svåra

• Kolhydraterna i fibrer är svåra för kroppen att bryta ned eftersom de kapslas in i det fiberrika livsmedlet.

• Fibrerna gör så att maten stannar längre i magsäcken.

• De tas sedan också upp långsammare i tunntarmen. Detta leder till en långsammare höjning av blodsockret.

• Typ av stärkelse, grad av förädling, fett-, protein- och syrainnehåll påverkar också hur snabbt blodsockret påverkas.

Källa: Anne Nilsson, Lunds universitet, mfl.