Under många år har staten på olika sätt stöttat fisket ekonomiskt. Här ingår EU-bidrag och statens kostnad för yrkesfiskarnas a-kassa, men också myndigheternas kontroll av fisket. Totalt blir det över 700 miljoner kronor. Det är betydligt mer än branschens totala vinst på 177 miljoner kronor förra året.
Utslaget per yrkesfiskare betyder det ett stöd på närmare en halv miljon kronor om året.
Ändå är branschen i dåligt ekonomiskt skick, visar statistik som Fiskeriverket har ställt samman för DN:s räkning.
Totalt har Sverige cirka 1.500 yrkesverksamma fiskare. Verket delar upp dem efter båtarnas storlek.
Drygt 400 personer är i dag sysselsatta på trålare större än 24 meter. De fiskar sill och skarpsill, och trålar efter exempelvis torsk, sej och räka. Resultatet i dessa företag ger ett möjligt löneutrymme på 23.000 kronor i månaden före skatt, då är inte några pengar avsatta till kommande investeringar.
Men för övriga drygt 1.000 fiskare ser ekonomin dystrare ut. Här är löneutrymmet knappt 7.900 kronor i månaden innan skatten är betald, visar Fiskeriverkets siffror.
Värst ser det ut för de knappt 600 fiskare som fiskar med passiva redskap, garn, krokar, burar och fällor. från mindre båtar.
Om dessa företag lägger hela sitt resultat på löner blir det 3.700 kronor i månaden per heltidssysselsatt fiskare före skatt. Siffrorna visar inte andra sidoinkomster som exempelvis vidareförädling av fisken eller pengar från yrkesfiskarnas a-kassa. Fiskarnas a-kassa har ovanligt generösa regler, eftersom den tillåter att medlemmarna stämplar dagar då de inte kan fiska.
Henrik Svenberg, ordförande i Sveriges fiskares riksförbund, tycker dock inte att fiskeriverkets lönestatistik ger en rättvisande bild:
- Den tar inte hänsyn till allt, utan är mer en schablonberäkning.
En stor grupp är medelstora bottentrålare. Här kan företagen betala ut löner på 9.200 kronor i månaden innan skatt. Detta fiske drar mycket bränsle. De får en indirekt bränslesubvention motsvarande cirka 91 miljoner kronor om året. Det blir ungefär 22.000 kronor per heltidsanställd i månaden.
Ekonomiprofessor Lars Hultkrantz vid Örebro universitet skrev redan för tio år sedan en rapport om fisket för finansdepartementets räkning. En av slutsatserna var att branschen hade dålig lönsamhet och innehöll en stor svart ekonomi. De låga lönerna motsvarades inte av yrkesfiskarnas levnadsstandard, menade Hultkrantz och blev starkt ifrågasatt av yrkesfiskarna.
Sedan dess har ekonomin bara fortsatt utför, anser han.
- Den här näringen har nått vägs ände. Det enda hoppfulla är att fisket nu är så olönsamt att motståndet mot reformer börjar försvinna, säger Lars Hultkrantz.
I dag är både forskare och fiskare överens om att lönsamheten är låg, trots stödpengarna.
- Kostnaderna för att göra drastiska åtgärder, som att stänga fisket helt under några år, är ur ett samhällsekonomiskt perspektiv väldigt låga, säger Lars Hultkrantz.