Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Vetenskap

Fluor misstänks ge sköldkörtelsjukdom

Sköldkörteln sitter i halsregionen.
Sköldkörteln sitter i halsregionen. Other: Sebastian Kaulitzki/Alamy

Fluor i dricksvatten misstänks ge sköldkörtelrubbningar. Sverige har relativt höga halter av ämnet som tidigare har kopplats till skelettcancer och frakturer. ”Det är en intressant hypotes”, säger docent Marika Berglund om den nya studien.

Underfunktion i sköldkörteln är en ämnesomsättningsrubbning och kan ge symtom som trötthet, viktuppgång, depression, koncentrationssvårigheter, sämre minne och frusenhet.

Nu har forskare vid brittiska Kent University jämfört fluorhalterna i dricksvattnet med hur många personer som diagnosticerades med underaktiv sköldkörtel i olika regioner i Storbritannien 2012–2013, skriver universitetet på sin hemsida

Efter att ha tagit hänsyn till faktorer som ålder och kön – vilket påverkar risken för att drabbas av åkomman – fann de ett samband mellan sjukdomsförekomsten och fluorhalten. I de områden där halterna översteg 0,7 milligram per liter drabbades fler än normalt av sjukdomen. Och i områden där halterna översteg 0,3 milligram var det 30 procent större sannolikhet att en hög andel av befolkningen var sjuka.

Professor Stephen Peckham vid Centre for Health Services Studies vid University of Kent betonar att det rör sig om en observationsstudie och säger att man inte kan dra några konkreta slutsatser mellan orsak och verkan. Forskarna har heller inte tagit hänsyn till andra fluorkällor, som tandkräm, mat och dryck. Han påpekar dock att fynden pekar i samma riktning som tidigare forskning och uppmanar myndigheterna att se över människors exponering för fluor.

I England bor cirka 10 procent av befolkningen i områden där fluorhalten i dricksvattnet är 1 milligram per liter.

Sverige har förhållandevis höga halter jämfört med övriga Europa. Här är det förbjudet att tillsätta fluor i dricksvattnet, men eftersom ämnet förekommer naturligt i berggrunden är det inte ovanligt att halterna i dricksvattnet vid små vattenverk ligger nära det högsta tillåtna gränsvärdet på 1,5 milligram.

Gränsvärdet är satt med tanke på att fluor kan ge fläckar på tänderna, så kallad dental fluoros, vid halter över 1,5 milligram. Ännu högre halter kan leda till högre bentäthet, smärta och stelhet – och misstänks kunna orsaka frakturer.

– Ett par studier har enligt WHO visat på en signifikant ökad risk för höftledsfrakturer vid 4–8 milligram per liter, säger Kettil Svensson, toxikolog på Livsmedelsverket.

Marika Berglund, docent på Institutet för Miljömedicin vid Karolinska institutet, tycker att studien är intressant men menar att det är för tidigt att dra några slutsatser.

– Det är en intressant hypotes att fluor skulle kunna ha effekt på sköldkörtelfunktionen. Samtidigt är ett det här en typ av studie med vissa metodologiska svagheter. Man har inga individuella exponeringsmått, man tittar bara på den del av befolkningen som har varit hos läkare, det finns också personer som inte är sjuka men som exponeras för de här halterna, säger hon.

Hypotesen om att fluor kan påverka sköldkörteln är inte ny. Kopplingen verkar emellertid vara starkare i de fall personen lider av jodbrist, vilket är mycket sällsynt i Sverige.

Sverige har relativt höga halter av fluor i dricksvattnet. Bör vi vara extra oroliga med tanke på det?

– Den här studien ger inga belägg för det. Det behövs fler studier för att visa att det är på det sättet.

Enligt Marika Berglund har misstankar om att fluor kan orsaka andra hälsoproblem duggat tätt det senaste året. Studier pekar mot att fluor kan vara kopplat till skelettcancer hos pojkar eller ha effekter på hjärnans utveckling.

Studien är publicerad i Journal of Epidemiology & Community Health.