Vetenskap

Förebygg demens – låt hjärnan ha roligt

Foto: Alamy

Att träna hjärnan och leva sunt minskar risken att drabbas av demens eller alzheimer. Ju tidigare man lägger om sin livsstil desto bättre för att förebygga eller skjuta upp sjukdomsdebuten, men det är aldrig försent att börja.

– Allt som är bra för hjärtat är bra för hjärnan, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset.

I en ny forskarrapport som publicerades i medicintidskriften The Lancet på tisdagen varnar experter från tio-talet länder för ett stadigt ökande antal demenssjuka när allt fler blir äldre. Något som innebär stora utmaningar för samhället.

Även om demens oftast förekommer senare i livet är hög ålder och ärftlighet inte de enda orsakerna till att man drabbas. I dag visar forskning att flera olika faktorer – som vi kan styra över – påverkar risken.

Fysisk aktivitet påverkar hjärnan direkt och är en av de åtgärder som har väldigt breda effekter. Det är väldigt viktigt att tänka på när det gäller förebyggande åtgärder.

Enkelt uttryckt handlar det om att låta hjärnan ha roligt i kombination med fysisk aktivitet och goda kostvanor.

– Det finns hopp om att man på samma sätt som man åtminstone delvis kan förebygga andra kroniska sjukdomar även kan minska riskerna att drabbas av demens och alzheimer genom att ändra livsstil, säger Miia Kivipelto som deltagit i rapporten.

Processen för att utveckla demenssjukdomar och alzheimer kan börja 20 till 30 år innan man får en diagnos, därför är det bra att börja förebygga redan i medelåldern.

Miia Kivipelto ringar in de fyra viktigaste områdena:

Det första är ”hjärngympa”, som att lösa korsord, lära sig ett nytt språk, besöka nya miljöer och samtala med andra.

– Att göra något tillsammans med andra är bra, upptäckte vi. Som pensionär får man inte längre stimulans från jobbet och det verkar vara en känslig ålder då det är speciellt viktigt att göra något så att man inte blir sittande hemma. Hjärnan gillar utmaningar och nya aktiviteter, säger Miia Kivipelto.

Det andra är att röra på sig. Den västerländska inaktiva livsstilen tillsammans med högt blodtryck, fetma och diabetes ökar risken att drabbas av demens, och kan till och med fördubbla risken att senare i livet drabbas av alzheimer.

– Fysisk aktivitet påverkar hjärnan direkt och är en av de åtgärder som har väldigt breda effekter. Det är väldigt viktigt att tänka på när det gäller förebyggande åtgärder, säger Miia Kivipelto.

Den tredje faktorn är maten, och man bör äta en mångsidig och varierad kost med bra fettsyror, som vegetabiliska oljor, och antioxidanter.

– Hjärnan behöver bra mat, och ju äldre vi blir desto viktigare är det.

Foto: Ennio Leanza/APFoto: Ennio Leanza/AP

Det fjärde området gäller stress och sömn. Även sociala faktorer påverkar, exempelvis kan depression öka risken för demens, visar studier.

– Det är viktigt med aktivitet men hjärna behöver även vila, säger Miia Kivipelto.

Dessutom bör man undvika att röka och ha ett måttligt intag av alkohol. Skador mot hjärnan är inte heller bra och Miia Kivipelto rekommenderar cykelhjälm.

– Man kanske inte kan förebygga demenssjukdomar helt och hållet men det går i alla fall att försena debuten. Det har en stor påverkan för hela samhället, säger hon.

All glömska är heller inte tecken på att man håller på att bli sjuk. Men om minnet fungerar dåligt även under lugna perioder i livet kan det vara dags att kontakta sin husläkare för ett minnestest.

Fakta. Så förebygger du demens
  • Stimulera hjärnan: Lös korsord och sudoku, lär dig ett nytt språk och besök nya miljöer.
  • Var socialt aktiv.
  • Motionera och undvik övervikt.
  • Kolla dina värden för hjärta och kärl.
  • Ät en varierad och näringsrik kost.
  • Försök undvika stress och sov ordentligt.
  • Sluta röka och drick med måtta.
  • Skydda hjärnan från skador, använda cykelhjälm.
Läs mer. Demenssjukdomar
  • Vården riskerar kollapsa när allt fler blir dementa
    Det stadigt ökande antalet demenssjuka kan orsaka kaos i sjukvården. Varningen kommer från en internationell forskargrupp som publicerar en omfattande rapport i medicintidskriften The Lancet Neurology på tisdagen, skriver Ekot på Sveriges radio.