Brittiska och isländska forskare har hittat de första starka bevisen för att adhd har genetiska orsaker. De har funnit flera förändringar i arvsmassan hos unga personer med adhd.
– Det här är ett mycket viktigt bidrag till kunskapen om adhd. Adhd beror på en biologisk rubbning i den tidiga utvecklingen av hjärnan hos barnet. Det är ett ”riktigt” utvecklingsneurologiskt funktionshinder och inte bara ett socialt beteende, säger Christopher Gillberg, som är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet.
Omkring vart tjugonde barn i Sverige har adhd. Det är ett funktionshinder som ger koncentrationssvårigheter, överaktivitet och låg impulskontroll.
Tvillingstudier har tidigare visat att adhd är ärftligt. Men först nu har en rad forskare från Storbritannien och Island hittat de avvikelser i generna som ligger bakom sjukdomen.
Forskaren Anita Thapar vid universitetet i Cardiff har tillsammans med sina kolleger undersökt arvsmassan hos nästan 370 brittiska barn med adhd i åldrarna 5–17 år och jämfört med över 1.000 personer utan diagnos.
De intresserade sig särskilt för flera gener, som styr den tidiga utveckligen av hjärnan.
Forskarna fann att små delar av generna hade fallit bort, eller hakat upp sig, hos barnen med adhd. Detta var dubbelt så vanligt hos barn med adhd jämfört med dem utan diagnos.
Forskarna fick identiska resultat när de gjorde samma studie på Island hos drygt 800 barn med adhd och 35.200 utan diagnos.
De avvikande generna fanns bland annat vid kromosom 16, som tidigare har kopplats samman med både autism och schizofreni.
– Det finns en överlappning mellan de olika funktionshindren. Personer med adhd har ju ofta drag av autism och på samma sätt har personer med autism också drag av adhd. Det är samma typ av genetisk avvikelse och det kan få betydelse för diagnos och behandling i framtiden, säger Christopher Gillberg.
Forskarna tror att de nya resultaten kan ge nya läkemedel i framtiden. Christopher Gillberg menar att genfynden kommer att användas i gentest inom bara några år.
– Det kan ge en säkrare diagnos och det ökar chanserna för en bra utveckling hos barnet.
Den nya studien, som publiceras på medicintidskriften The Lancets hemsida, handlar om sambandet mellan gener och adhd. Men Christopher Gillberg påpekar att också miljön har betydelse. Den som har vissa genvarianter kan vara extra sårbar för olika miljöfaktorer.
– Det kan handla om att ett foster, som har de här genvarianterna, har en större risk att få adhd om det utsätts för vissa läkemedel under graviditeten.
Hans forskargrupp i Göteborg var en av de första i världen som redan under 1970-talet hävdade att det finns genetiska orsaker bakom adhd. Resultaten var minst sagt kontroversiella.
– Många påstod att vi hade fel och att våra studier var urdåliga. Det känns bra att andra forskargrupper nu visar att vi hade rätt, säger han.