- Detta är en vändpunkt och det är första gången som någon har lyckats skapa en hel artificiell cell med förutbestämda egenskaper, säger molekylärbiologen Richard Ebright vid Rutgers University till Wall Street Journal.

Flera forskare som uttalar sig är försiktiga och vill inte jämställa den nya cellen med att skapa liv. Istället väljer till exempel biomedicinaren James Collins vid Boston University att beskriva den som ”en organism med ett syntetiskt genom, inte en syntetisk organism”. Samtidigt erkänner han att det är svårt att dra en klar linje mellan de båda.

Den nya cellen kan beskrivas som ett slags bakterie och är mycket primitiv, den saknar till exempel cellmembran. Nu hoppas dess skapare vid J. Craig Venter Institute på en rad användningsområden.

Craig Venture och hans bolag Synthetic Genomics Inc., som äger rättigheterna till tekniken bakom cellskapandet, har flera andra projekt som rör syntetiska organismer. Bland annat har bolaget ett kontrakt värt drygt 4 miljarder kronor med oljebolaget Exxon Mobile Corp. för att ta fram alger som i sin tur ska kunna fånga in koldioxid och förvandla det till bränsle.

Forskarnas förhoppning är att den nya upptäckten också ska leda till mediciner som ska kunna bota sjukdomar i framtiden. Craig Venter själv säger i en teveintervju att hans företag nu samarbetar med det amerikanska hälsovårdsmyndigheterna för att ta fram ett nytt influensavaccin som kan vara klart 2011.

Enligt Wall Street Journal har professor Venter och hans kollegor arbetat med projektet sedan 1995. 2003 lyckades gruppen syntetisera ett litet virus och fem år senare, 2008, ett litet bakteriegenom. Samtliga steg i den process som till slut ledde till skapandet av cellen har publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Så också den slutliga vägen fram till en färdig cell som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science.

Cellen i sig har inte fått något namn. Däremot har forskarna döpt genomet som använts för att bygga upp den till Mycoplasma mycoides JCVI-syn1.0.