Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Forskaren får datorn att både skratta och le

01:18. En socialt kompetent animerad samtalspartner som kan läsa av dina känslor, ler och skrattar naturligt och vet när den kan avbryta är målet för Catherine Pelachaud.

En socialt kompetent animerad samtalspartner som kan läsa av dina känslor, ler och skrattar naturligt och vet när den kan avbryta är målet för Catherine Pelachaud.

– Vad från dina tidigare arbetslivserfarenheter är du mest stolt över?

Den blonda animerade kvinnan på skärmen ler vänligt och uppmärksamt. Sedan ställer hon frågan igen, men nu med lite förändrat minspel och kroppsspråk. Ögonbrynen är höjda, ögonen kisar, och armarna har hon korsade över bröstet. Plötsligt låter frågan mycket mer hotfull.

– Vi vill skapa en samtalspartner som kan kommunicera över hela spektret av sociala och känslomässiga beteenden, säger Catherine Pelachaud.

Hon är forskningsledare vid Institutet för intelligenta system och robotik på Pierre och Marie Curie-universitetet i Paris, och en av talarna på Interspeech, en internationell konferens om talkommunikation som hölls vid Stockholms universitet i veckan.

En av de största utmaningarna är att få en animerad person att svara och reagera i rätt ögonblick under samtalet.

– Personen får inte vara för robotlik och ha samma reaktionstid hela tiden. Att få något mer naturligt är tekniskt svårt, och kräver dessutom djup förståelse av människans känsloregister, och insikt om när något kan sägas och hur det ska sägas, säger Catherine Pelachaud.

Foto: Magnus Hallgren

Forskaren Catherine Pelachaud. Foto: Magnus Hallgren

Den animerade samtalspartnerns reaktioner får heller inte vara för överdrivna.

– När vi började arbeta med detta fokuserade vi på prototyper av uttryck för känslor som ilska, avsmak, rädsla, glädje, förvåning och ledsnad. Men mänskliga känslor är så mycket mer än så. Utmaningen är att få fram de små signaler som visar att man är besviken eller nöjd, och liknande reaktioner som kan vara mycket viktiga för samspelet, säger Catherine Pelachaud.

När det lyckas kan kommunikationen med den animerade figuren på datorn likna ett samtal med en levande människa.

– Riktigt små detaljer kan vara viktiga. Om vi bara förändrar ett leende litegrann kan det få stora konsekvenser. Vi måste ta hänsyn till alla möjliga variationer, säger Catherine Pelachaud.

Hon och hennes kolleger tog hjälp av försökspersoner för att hitta rätt uttryck. En grupp skapade olika typer av leenden på animerade ansikten på datorn, och sedan fick andra tala om hur de uppfattade dem. Till slut fick forskarna fram en databas med mönster för sju typer av roade leenden, tio artiga och tre generade leenden.

Foto: Skärmdump

Roat leende. Foto: Skärmdump

Leendena är effektiva för att förbättra kommunikationen. Om den animerade figuren Poppy berättar en rolig historia, och själv ler roat, tycker försökspersonerna både att hon är trevlig, varm och spontan och att skämtet är roligare än om hon har ett neutralt ansiktsuttryck.

Med Greta, en figur som kan skratta, blir effekten ännu större. Trots att försökspersonerna vet och tydligt ser att Greta är animerad rapporterar de ändå att de blir nöjda om hon skrattar åt ett skämt de berättar och besvikna om hon inte gör det. Skrattar hon högt vid oväntade tidpunkter blir de osäkra, men när hon kopierar deras beteenden och rörelser och skrattar när de skrattar mår de bättre och har roligare än om de lyssnar på något underhållande på egen hand.

Skratt var en betydligt större utmaning för forskarna än leenden, framför allt att få till rätt rörelsemönster. På dn.se finns en 16 sekunder lång film där Greta sitter och skrattar åt något hon läser på en skärm.

– Det tog oss tre år att få till den. Det var ett riktigt hårt arbete av en mycket begåvad student, säger Catherine Pelachaud.

Forskarna i hennes grupp har också lärt sina animerade figurer att avbryta och hantera när de själva blir avbrutna, och kan ge dem olika personligheter. Hos Alice, den blonda kvinnan som ställde frågan om tidigare arbetslivserfarenheter, var de dominanta dragen först dämpade och sedan förstärkta.

Catherine Pelachaud är själv datavetare, men har ett nära samarbete med psykologer.

– Det är verkligen fruktbart för båda parter. Psykologerna hjälper oss med svåra teoretiska frågor, som hur vi kan skapa trovärdiga figurer utan att påverkas för mycket av fördomar och förutfattade meningar. Samtidigt ger vi dem nya verktyg, säger hon.

Ett exempel är studier på hur människor reagerar på olika personlighetsdrag.

– Ofta använder psykologerna skådespelare som får uppträda på olika sätt. Men med våra animerade figurer kan vi styra personligheten och kontrollera beteenden mycket mer exakt, säger Catherine Pelachaud.

Nu undersöker hon och hennes medarbetare hur olika gester uppfattas, och vad som påverkar det första intrycket vi får av till exempel en guide på ett museum.

– Hållningen, och hur figuren håller armar och händer, har en mycket större betydelse än vi hade väntat oss. Om vi lyckas få till rätt första intryck blir människor mer uppmärksamma, och mer benägna att lyssna på och samtala med figuren under en längre tid, säger hon.

Animerade samtalspartner som visar och förstår känslor kan vara användbara inom många olika områden, menar Catherine Pelachaud.

– De kan fungera som webbassistenter, som påminner oss om vårt schema och vad vi har att göra, eller hjälper och motiverar barn med läxor och skolarbete, säger hon.

Även inom e-hälsa finns många tillämpningar.

– Amerikanska studier visar att människor kan ha lättare att berätta om personliga och psykiska problem och svåra upplevelser för en animerad figur än för en levande person, eftersom de är inte lika rädda för att datorn ska döma dem som en annan människa kan göra, säger Catherine Pelachaud.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.