I veckan samlades försöksdjursforskare från hela världen för att diskutera träningsteknik.
Som enda tidning var DN med på plats.
- Vi lär dem till exempel att sträcka ut ett ben för att få en spruta. Vi kan till och med få dem att visa upp en ven, så att vi kan ta ett blodprov, berättar Steven Schapiro från Texas-universitetet, som är inbjuden talare på mötet.
Han är en av världens främsta experter på den träningsmetod för försöksdjur som kallas "positiv förstärkning". Det går ut på att sakta men säkert forma djurens beteende genom att ge dem äpplen, russin och andra godbitar när de gör som djurskötarna vill.
Att tvinga djuren till något som de inte vill har nämligen många nackdelar, både för djuren själva, för personalen och för forskningsresultaten.
Om apan vägrar att ta sin bedövningsspruta kan personalen vara tvungen att skjuta en pil med bedövningsmedlet, berättar Schapiro.
På Smittskyddsinstitutet används vanligen en mindre box med ett flyttbart bakstycke som föser fram apan mot djurskötaren och sprutan.
Själva sprutan innebär ett måttligt obehag. Men aporna blir framför allt rädda för att de inte kan kontrollera situationen. De är ju primater, som vi människor, och har liknande behov av att kunna styra vad som händer med dem.
Därför satsar nu Smittskyddsinstitutet och andra laboratorier i världen på träning med hjälp av positiv förstärkning. I dag har flera av de 118 makakaporna börjat lära sig att hålla fram en arm, ett ben eller sin bakdel för djurskötaren.
I Sverige förekommer försök med apor bara på Smittskyddsinstitutet i Solna. Här råder rigorös säkerhet, med höga gallerstängsel, och tv-kameror i entrén. Militanta djurskyddsaktivister går till attack ibland, och vid ett tillfälle för några år sedan kastade de syra på anställda.
- Jag har själv fått ett ägg kastat på min bil, berättar Helene Fredlund som i dag är chef för avdelningen.
Mats Spångberg, som är chefsveterinär på Smittskyddsinstitutet, är mycket kritisk till de militanta djurskyddsaktivisterna. Andra, mer fredliga djurskyddsivrare, har han däremot bara gott att säga om:
- Våra intressen går hand i hand. Vi vill ju själva ge djuren en bättre miljö.
De 118 makakaporna på Smittskyddsinstitutet används bland annat för att utveckla vaccin mot hiv och mot tuberkulos.
- Det är enormt stora sjukdomar. Man måste väga nyttan mot det eventuella lidande som djuren utstår. När det gäller apor är det extra viktigt att man har tänkt igenom varför man måste göra djurförsök, säger Mats Spångberg.
I USA är det fortfarande tillåtet med försök på schimpanser, människans allra närmaste släkting som i dag är svårt utrotningshotad.
- Schimpanser är mycket viktiga modeller för forskning om hepatit och för en särskild typ av cancermedicin som kallas för monoklonala antikroppar, säger Steven Schapiro.
Mats Spångberg håller inte med. Han är emot forskning på schimpanser.
- Makaker är mycket lättare att erbjuda en bra miljö. De föds upp särskilt för forskningsändamål, det finns gott om dem i naturen och de är inte utrotningshotade, säger han.