Framtidens Sverige blir regnigare

Källa: SMHI/Rossby Center

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Med ett förändrat klimat blir Sverige både varmare och blötare. DN har tagit del av nya modeller från SMHI som pekar mot stora förändringar kommande årtionden.

Med ett förändrat klimat blir Sverige både varmare och blötare. DN har tagit del av nya modeller från SMHI som pekar mot stora förändringar kommande årtionden.

Tycker du att det har regnat mycket den senaste tiden? Det är helt korrekt uppfattat. I Stockholm har juni varit den regnigaste sedan mätningarna började år 1786 och även flera andra orter har uppmätt rekordvärden.

SMHI:s statistik visar att klimatet i Sverige har blivit både varmare och blötare.
Det handlar om ungefär en grads uppvärmning jämfört med perioden 1961–1990, som klimatforskare för närvarande jämför med. Regnet har på många håll ökat med 10, 20 procent.

Annons:

Förändringen ligger helt i linje med klimatforskares modeller över vad som händer när människor släpper ut växthusgaser i atmosfären. Dessa modeller förbättras hela tiden och får allt högre precision.

– Datorerna blir starkare och vi får längre serier av observationer. Då kan vi utvärdera modellerna bättre och testa dem mot verkligheten, säger Markku Rummukainen som är klimatsamordnare på SMHI och professor i meteorologi vid Lunds universitet.

Modellerna blir också allt bättre på att beskriva vad som kan hända med klimatet inom mindre områden, som Skandinavien och olika delar av Sverige. Det är betydligt svårare än att beräkna vad som händer med hela jordklotet.

DN har fått ta del av ett par ännu opublicerade scenarier från den senaste generationen av SMHI:s modelleringar. De är tänkta att ingå i nästa stora utvärdering av FN:s klimat­panel IPCC, som ska presenteras nästa år.

De scenarier som vi visar på bilderna ovan hör till de mer dramatiska. De baseras på att halten av växthusgaser i atmosfären i slutet av detta århundrade motsvarar ungefär 1.300 miljondelar koldioxid. Det är en kraftig ökning, men ligger faktiskt i underkant om man ser till utvecklingen de senaste tolv åren.

– Den utsläppstrend som vi har haft sedan år 2000 pekar åt det hållet. Sedan vet man ju inte om trenden fortsätter hela seklet. Det beror på klimatpolitiken och den tekniska utvecklingen. Men om du frågar om det finns så mycket kol i världen så är svaret ja. Man kan bryta från olje­sand och andra källor. Och ju varmare det blir, desto större risk att klimatsystemet på egen hand börjar släppa ut kol, till exempel från tinande permafrost, säger Markku Rummukainen.

I scenariot som visas ovan skulle merparten av Sverige bli omkring fem grader varmare i slutet av detta århundrade, jämfört med perioden 1971–2000. Nederbörden skulle öka med 20 procent och i stora delar av Norrland med en tredjedel.

Allra mest dramatisk blir förändringen längst upp i norra Sverige och Finland och vid Kolahalvön i nordvästra Ryssland. Där handlar det om sju, åtta graders uppvärmning, enligt detta scenario.

– I princip alla modeller visar de största förändringarna i Arktis. Det beror på att snö och havsis försvinner, och då förändras vita ytor till mörka, vilket får förstärkande effekter, säger Markku Rummukainen.

DN har också fått ta del av ett annat nytt scenario från SMHI som utgår från att halten av växthusgaser så småningom stabiliseras vid motsvarande 650 miljondelar koldioxid. Då blir uppvärmningen mera måttlig. Men det handlar ändå om att Sverige blir ett par grader varmare redan de närmaste 30 åren och tre, fyra grader varmare mot slutet av seklet. Nederbörden i detta mer måttliga scenario ökar med 10, 15 procent under den närmaste trettioårsperioden i större delen av landet, och med 15, 20 procent på lite längre sikt.

Olika klimatmodeller pekar också ganska entydigt mot att extrema väderhändelser blir vanligare i framtiden. Skyfall och värmeböljor som tidigare har inträffat i genomsnitt vart tjugonde år kan i ett varmare klimat komma betydligt oftare, kanske vart fjärde år eller till och med varje år.

På tropiska breddgrader pekar modellerna mot att de häftigaste cyklonerna blir ännu mer intensiva. Forskare är oense om denna förändring redan har börjat skönjas i verklighetens orkaner och tyfoner. Men när det gäller vindar och stormar i framtidens Sverige pekar modellerna åt olika håll: att de blir oförändrade, att de minskar lite och i några fall att de ökar något.

– Att modellerna ger olika svar om vindarna skulle kunna bero på att de inte kan fånga upp framtida förändringar. Men det kan också bero på att vindarna här faktiskt inte kommer att förändras så mycket, säger Markku Rummukainen.



Läs mer:

Kritiserat slutdokument antogs i Rio

0 . Per sida:

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

Stefan-Lofven-Mattias-Karlsson-500
Foto:TT

 Stefan Löfven kritiserar SD. Talar om ”maktspråk” och ”maktfullkomlighet”. 14  4 tweets  10 rekommendationer  0 rekommendationer

 ”Mycket avancerad cyberattack.” Orsakade omfattande skador på masugn. 12  6 tweets  6 rekommendationer  0 rekommendationer

Smaltugn-stalverk-144
Foto:AFP
Annons:
stenis500
Foto:TT

 Nu krävs en förklaring. DN:s Johan Esk om ”Stenis” plats på 150-listan. 18  9 tweets  9 rekommendationer  0 rekommendationer

 Sveriges 150 bästa idrottare. Här är platserna 14 till 5 på DN:s lista. 10  3 tweets  7 rekommendationer  0 rekommendationer

 13 hockeyspelare på listan. Rätt tycker Bengt-Åke Gustafsson.

 Gunde slår Sixten, rätt eller fel? Rikard Grip har svaret.

Barack-Obama-144
Foto:AP

 Männen tvingades hålla tyst. Årets sista presskonferens i Vita huset. 51  12 tweets  39 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: