Fransyska vann hiv-kampen

- När det gäller att lista ut vem som har gjort grundläggande medicinska upptäckter är det vi i Nobelkommittén som är experterna i världen, inte ett gäng advokater, säger Bertil Fredholm som är ordförande i Nobelkommittén vid Karolinska institutet.

Hiv-viruset isolerades första gången 1983, ett par år efter det att läkare i USA först hade uppmärksammat en ny och mystisk dödlig immunbristsjukdom.

I många år har det sedan rasat en infekterad strid mellan Frankrike, Pasteurinstitutet och virologen Luc Montagnier å ena sidan, och USA och virologen Robert Gallo å den andra sidan.

Striden har framför allt gällt själva äran av att ha upptäckt det virus som i dag har dödat 25 miljoner människor runtom i världen. Men det har också handlat om rätten till patent på det första hiv-testet.

- I dag är det väl etablerat att Pasteurinstitutet i Frankrike var först med att isolera viruset, säger Bertil Fredholm.

Nobelkommittén har noga studerat den franska forskargrupp som publicerade sina rön i tidskriften Science 1983. Flera personer gjorde viktiga insatser, bland annat de behandlande läkare som hade hand om Frankrikes första aidsfall.

Men till slut har kommitténs val fallit på två personer:

Den då 51-årige virologen Luc Montagnier, som tog prover på lymfkörteln från en aidssjuk patient, delade upp lymfkörteln och började odla dess celler på Pasteurinstitutet.

Och den då 36-åriga virologen Françoise Barré-Sinoussi. Hon utvecklade tillsammans med Luc Montagnier tekniken för att odla lymfkörtelns infekterade celler i en så kallad petriskål. Hon lyckades också identifiera den nya virustypen med hjälp av ett enzym, omvänt transkriptas, som bara finns i en särskild typ av virus.

Baserat på denna upptäckt kunde andra forskare sedan utveckla bromsmediciner, som hittills har räddat livet på miljontals människor.

Luc Montagnier och Françoise Barré-Sinoussi delar på halva Nobelpriset.

Den andra halvan går till den tyske virologen Harald zur Hausen. Han visade i en artikel 1976 att cancer i livmoderhalsen orsakas av ett virus, så kallat humant papillomavirus eller HPV.

Cancer i livmoderhalsen är den näst vanligaste cancertypen hos kvinnor, och HPV-virus är den vanligaste sexuellt överförbara smittan i Sverige och många andra länder.

zur Hausens upptäckt har lett fram till två vaccin mot humant papillomavirus, som lanserades på marknaden så sent som för ett par år sedan.

De har ännu inte tagits in i det grundläggande svenska vaccinprogrammet. Men diskussioner pågår, och många familjer väljer redan i dag att privat vaccinera sina unga flickor.

De flesta forskare är överens om att vaccinen av allt att döma verkar mycket effektiva och att de kan skydda många kvinnor mot cancer. Men det finns också kritik som går ut på att vaccinen är mycket dyra, att läkemedelsföretagen marknadsför dem alltför aggressivt och att den långsiktiga effekten ännu är okänd.

I denna diskussion kommer Nobelpriset att bli ett tungt argument för vaccinets förespråkare.

- Vi har gett priset till en grundläggande upptäckt. Det vore fel av oss att låta bli, bara för att vaccinet också har kommersiell betydelse, säger Göran Hansson som är ledamot i Nobelkommittén för medicin.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut