Det var väntat att fredspriset i år, 60 år efter det att atombomberna fälldes över Hiroshima och Nagasaki, skulle uppmärksamma kampen mot kärnvapen. Nobelkommittén valde således att dela fredspriset lika mellan FN-organet IAEA och dess chef ElBaradei.

- Kärnvapenhotet ökar på nytt i världen. Det måste mötas med bredast möjliga internationella samarbete. Där spelar IAEA en ovärderlig roll, förklarade Nobelkommitténs ordförande Ole Danbolt Mjøs i Oslo.

Svensken Hans Blix, som var chef för IAEA mellan 1981 och 1997, kan ta åt sig en del av äran. Alla som bidragit till FN-organets styrka har del i fredspriset, fastslog Danbolt Mjøs.
Den norska Nobelkommittén söker genom valet av pristagare ofta påverka utvecklingen mot fred och avspänning. Ett sådant syfte finns även i år:

- Nedrustningsarbetet har gått i stå. Det är risk för att atomvapen sprids till både nya stater och terroristgrupper. I en tid när kärnkraften ser ut att få en ökande roll i världen är IAEA:s insats oerhört viktig, heter det i kommitténs motivering.

Att Mohamed ElBaradei personligen får halva fredspriset ses som en viktig markering från norrmännens sida. Egyptiern är omstridd och motarbetades länge av USA.

- ElBaradei har visat betydande mod och kompetens. Han framstår som en orädd talesman för den internationella kontrollen av atomvapen, förklarade Danbolt Mjøs.

Han förnekar att Nobelkommittén önskat ge president George W Bush och ElBaradeis övriga kritiker en spark i baken:

- Den signalen vi sänder med årets fredspris går till alla - med eller utan makt - i hela världen: Sluta använd atomenergin för militära ändamål!

Den norske fredsforskaren Stein Tønnesson ifrågasätter om IAEA är den lämpligaste pristagaren just i år efter motgångarna i Nordkorea och Iran.

- Fredspriset utgör däremot ett senkommet stöd till IAEA:s inspektioner i Irak, där byråns rapporter i efterhand visade sig vara riktiga, påpekar Tønnessen.

Också ur den synvinkeln kan valet av årets fredspristagare ses som kritik av USA.
Det är inte första gången som FN hedras av den norska Nobelkommittén. Senast skedde det 2001 då världsorganisationen delade fredspriset med generalsekreteraren Kofi Annan.

I förhandsspekulationerna tippade många att sångaren Bono skulle få spela huvudrollen i årets prisceremoni i Oslo rådhus. Han var en av totalt 199 kandidater som nominerats.

- Vi hade många goda namn, men valet var i år egentligen ganska enkelt, summerade den norska Nobelkommitténs ordförande.