Fuglesang hoppas på det oväntade

Från början var uppskjutningen tänkt att genomföras i juli men försköts sedan till den 7 augusti och efter problem med ett bränsleläckage på den utrustning som skulle förse rymdfärjan ”Endeavor” med bränsle framflyttat till den 18 augusti.

- Det gör att båda mina döttrar, Mali och Denis, kommer att missa uppskjutningen eftersom de måste vara i Sverige då, säger Christer Fuglesang som också konstaterar att flera av hans vänner heller inte kan komma eftersom skolorna har börjat.

Men nu är allt fokus inställt på start. Det är lite drygt en månad kvar tills uppskjutningen och förberedelserna inför färden intensifieras. I förra veckan simulerade de sju astronauterna flygningens fyra första dagar från start.

- Det var en givande övning, säger Christer Fuglesang. Annars simulerar vi enskilda händelser som dockningen eller vissa viktigare moment men när man gör allt i en följd så får vi chansen att upptäcka detaljer som lätt kan glömmas bort annars. Det kan gälla att veta var några kablar ligger eller andra småsaker. Sådant kan ta mycket tid från viktigare uppgifter.

Hur märkligt det än kan låta så är det viktigt att ha bra fysisk styrka också rymden. För även om allting är tyngdlöst så har föremålen fortfarande massa och när de rör sig blir massan mycket påtaglig. Det är lättare att flytta en fjäder än att flytta ett kylskåp när dessa väl har satts i rörelse.

I Christer Fuglesangs fall blir detta extra tydligt under hans första av två rymdpromenader, som varar närmare sju timmar var, då han kommer att flytta en 800 kilo tung tank med ammoniak.

- Jag har gått lite extra på gymmet, säger han och skrattar.

Vätskan är en del av kylsystemet som håller rymdstationens temperatur på rätt nivå. Eftersom en del ammoniak läcker ut under tiden i rymden så byts en av dessa tankar nu ut.

Vad är det då för skillnad att göra en andra rymdfärd mot hur det var första gången 2006?

- Nu vet jag mera vad jag ger mig in på och jag känner mig mera säker på vad jag behöver kunna utantill och vad jag kan titta i checklistorna efter. Nu vet jag också hur det blir att arbeta i tyngdlöshet. Det är lättare att veta vad som blir svårt.

Vad ser du mest fram emot?

- En resa till! Men mest är det rymdpromenaderna, det är väldigt speciellt, inte minst att se jorden från omloppsbanan. Jag hoppas få mera tid till att fotografera och eftersom det är sommar så hoppas jag kunna se Sverige och Skandinavien i dagsljus den här gången även om jag inte kommer att kunna se hela Sverige, så långt norr ut kommer vi aldrig. Förhoppningsvis ska jag få tid att leka lite med tyngdlösheten, se hur vatten beter sig, hur saker snurrar och så.

Utsikten från omloppsbanan lite drygt 300 kilometer över jordytan ger astronauterna chansen till att se också det oväntade. För några veckor sedan fick en vulkan på Kurilerna ett utbrott och ”ISS”-astronauterna satt på första parkett och kunde fotografera det hela uppifrån.

- Det är en av fördelarna med människor där uppe, händer det saker så kan de reagera och dokumentera dem, säger Christer Fuglesang.

När jag frågar om han inte längtar efter att få använda den rymdstation som han nu arbetat med att bygga upp till att forska från så kommer svaret snabbt:

- Absolut. Det vore jättekul att vara på rymdstationen ett halvår och jag tycker att man borde skicka upp flera forskare dit. Men för min del vet jag att chansen att få göra det är ganska liten. Det finns så få flygningar för europeiska astronauter och jag lär nog inte få den chansen. Men skulle jag få den då skulle jag forska kring mitt specialämne, partikelfysik, partiklar från rymden och den mörka materian.

Nu kommer Christer Fuglesang att använda en del av de få lediga timmarna ombord till att mäta partikelstrålningen kring jorden. Ombord på ”ISS” väntar en partikelmätare som Christer Fuglesang själv är idémakaren bakom och som byggts på Kungliga tekniska högskolan. Mätapparaten flögs upp till rymdstationen i februari förra året och nu ska Christer Fuglesang själv få använda den för första gången.

- Mätaren visar med hjälp av lysdioder och ljud hur stor partikelstrålningen är ombord å rymdstationen och jag kommer att visa hur partiklar från rymden träffar ”ISS” samtidigt som jag filmar det hela. Videon kommer sedan att kunna användas i olika skolarbeten.

Mest spännande blir det när ”ISS” under sin färd runt jorden passerar igenom ett område där partikelstrålningen är särskilt intensiv. Området kallas den sydatlantiska anomalin och ligger i höjd med Brasilien och ”ISS” passerar igenom det under 20 minuter varje varv runt jorden.

Själv räknar inte Christer Fuglesang med att kunna tillföra någon ny kunskap om just partikelstrålningen eller den sydatlantiska anomalin. Men rymden är en plats med utrymme för överraskningar konstaterar han samtidigt så man vet aldrig.

- Det kan ju inträffa en soleruption eller så kan vi få in udda data, man vet ju aldrig, säger han.

Innan vi avslutar samtalet tipsar jag Christer Fuglesang om att hålla utkik efter de nattlysande molnen från sin utsiktspunkt på rymdstationen. Molnen, som är delvis outforskade, seglar omkring som tunna slöjor av dimma på 80 kilometers höjd och har redan dragit astronauternas blickar till sig. Christer Fuglesangs ESA-kollega Don Pettit blev helt fascinerad av dem under en färd 2003: ”Att se dessa moln från rymden är verkligen en sann glädje för oss på ’ISS’”, sa han då.

- Don Pettit är en verklig vetenskapsman och han skulle passa för att tillbringa längre tider på rymdstationen. Jag ska hålla utkik efter molnen, säger Christer Fuglesang.

Under Christer Fuglesangs rymdresa får DN.se-läsarna chansen att spela schack mot den svenska astronauten som beskriver sig själv som en ”ganska medelmåttig” spelare. Men schackintresset har han sedan hans pappa lärde honom skillnaden mellan torn och bonde redan som sexåring och övning fick han under tiden i Vällingby Schacksällskap. Fast det var några år sedan. Numera handlar träningen mest om matcher med 14-årige sonen Rutger.

- Jag försöker hålla igång lite med honom. Vi spelar några partier ibland och även om jag brukar vinna så händer det att jag inte gör det, säger Christer Fuglesang som ser fram emot att spela mot DN.se-läsarna.

Första draget gör han redan på jorden, medan han sitter i karantän en vecka före uppskjutningen i väntan på att få göra sin andra rymdresa.

- Kanske hinner jag avsluta ett parti redan på jorden. Jag hoppas hinna med två drag om dagen, säger han.

Så snart Christer Fuglesang gjort sitt drag väljer DN:s schackredaktör Ulf Hörberg tillsammans med den flerfaldige svenske mästaren Richard Wessman tre alternativa motdrag som presenteras för läsarna. Dessa tre drag får man sedan rösta på.

Något vanligt schackbräde kommer Christer Fuglesang inte att kunna ta med sig upp till ”ISS”. Det skulle väga allt för mycket. Trots att det mest naturliga hade varit att använda sig av pjäser med magnetiska underdelar så var detta inte möjligt. Nasa vill inte ha något magnetiskt ombord eftersom det skulle kunna störa instrumenten. Istället blev det en klassisk Nasa-lösning med kardborrband.

- Det blir mera likt det man ser i tidningarna och ger inte samma känsla för spelet, säger Christer Fuglesang.

Det är inte första gången som en astronaut spelar schack med motståndare på jorden. I augusti förra året genomförde den amerikanske astronauten Greg Chamitoff ett antal partier från rymdstationen ”ISS”. Partierna gick enligt plan även om det uppstod ett mindre problem när en av pjäserna gav sig av på egen hand och inte hittades förrän efter 24 timmar, då gömd i ett luftfilter.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut