Rymdfärjan ”Discovery” med den svenske astronauten Christer Fuglesang och hans sex kollegor ombord landade tidigt på lördagsmorgonen svensk tid. De sju astronauterna sköts upp den 29 augusti efter ett antal förseningar till följd av vädret.
När de sedan landade tidigt på lördagen den 12 september ställde vädret åter till med problem och istället för att som planerat gå ned på Kennedy Space Center i Florida tvingades rymdfärjan omdirigeras till Edwards-flygbasen i Kalifornien.
Klockan 18 svensk tid genomfördes en presskonferens med Christer Fuglesang via telefon från Edwards-flygbasen i Kalifornien.
- Jag har haft det väldigt bra och jag hade i stort sett inga problem den här gången. Det var fantastiskt att uppleva tyngdlösheten igen och att se ned på jorden, säger han.
Christer Fuglesang har nu gjort fem rymdpromenader, flest av alla astronauter utanför de ryska och amerikanska rymdprogrammen. Men vägen till den första rymdresan i december 2006 har varit lång från uttagningen till det europeiska rymdprogrammet 1992.
- Det har varit värt all väntan, säger han. Jag ångrar absolut inte all träning under alla år. Jag kommer att sakna mycket av det som har med astronautjobbet att göra när jag lämnar det. Det känns verkligen som att jag fått vara med och kunnat bidra till människans möjligheter att leva och bo i rymden.
DN.se: Kan du ge en ögonblicksbild från någon av de två senaste rymdpromenaderna? Låta oss förstå hur det kändes att arbeta utanför ISS och vad du hann uppfatta av rymden omkring dig.
- Det är en speciell känsla att arbeta utanför rymdstationen. Först känns det som man måste hålla sig fast för att inte ramla ned på jorden och det hjälpte inte att jag då hade gjort tre rymdpromenader förra gången jag var uppe. Men när jag kom ut för den andra promenaden hade jag inga sådana känslor, då var det bara en njutning att vara ute.
- En av de mest minnesrika upplevelserna var när jag jobbade på toppen av stationen och såg ned på jorden. Det var dagtid och jag såg hur jorden vred sig under mig. Då kändes det som att det var jag som satt där och styrde hela rymdstationen.
Christer Fuglesang berättar att det var en tuff återkomst till jorden och att återvända tillbaka till gravitationen igen.
- Det kändes som dagen efter en ordentlig kräftskiva kombinerat med ett maratonlopp. Jag har ordentlig med träningsvärk i vaderna.
- När man kommer upp i rymden så känner kroppen det som om man har för mycket vätska i sig och man får kissa väldigt mycket. Det kan också vara svårt att få igång magen eftersom maten inte passera ner i tarmarna på det sätt som man är van vid på jorden. Jag fick också lite ont i ryggen.
För att hålla kroppen igång använde Christer Fuglesang en träningscykel på "Discovery".
- Nu är balanssinnet stört, man blir lite vinglig och gör klumpiga rörelser eftersom balanssinnet inte är vant vid gravitationen. Det är till och med svårt att gå på en rak linje med öppna ögon.
Christer Fuglesang säger att han hoppas att det bemannade rymdprogrammet ska fortsätta och han hoppas att Kina och Indien ska ansluta sig för att åka till Mars.
- Det är i alla fall vad jag skulle vilja jobba för. Jag är inte orolig för att det bemannade programmet till Mars ska avslutas. Frågan är om USA eller Europa kommer att leda det.
Christer Fuglesang säger att det är viktigt för Sverige att vara en del av den europeiska rymdsatsningen.
- Jag kommer att fortsätta försöka påverka svenska politiker för att Sverige ska vara med i den satsning som görs i Europa. Det betyder mycket för bland annat tekniska utbildningar men ger också en god självkänsla. Det är frontlinjen för människans utvecklig. Nästa gång som vi åker till månen kanske vi, som nation, kan vara med på något sätt.
- Nu ska jag krama och pussa min fru och mina barn och sedan ska vi ut och äta, bara sitta och prata. Och dricka lite vin. Det har jag inte gjort på många veckor.