Vetenskap

Gamla konflikter lägger sordin på miljösamtal

Höstens optimism om att kunna nå ett nytt världsomspännande ­klimatavtal har dämpats. Förhandlingarna går trögt på FN:s klimat­möte i Lima som ska avslutas i dag, fredag. Men klimat- och miljö­minister Åsa Romson tror ändå att de 194 länderna kommer att enas.

– Det finns en oro. Men man är ändå väldigt mån om att det ska bli ett avtal, säger MP-språkröret Åsa Romson.

Sent på fredagskvällen ska klimatmötet vara avslutat. Men Cop 20, som mötet kallas, riskerar att dra ut på tiden.

– Inget Cop-möte har hittills slutat i tid. Så lär det inte bli den här gången heller, tror den tidigare miljö­ministern Lena Ek (C) som följer mötet på plats.

Den svenska delegationen har i likhet med andra länders representanter sina hemresor bokade först på söndag. Men den optimism som spritt sig runt om i världen efter flera års tröga förhandlingar, bland annat på FN:s klimatmöte i New York i september, byttes i går till pessimism.

”Dagen är fylld av oro”, skrev Natur­skyddsföreningens ordförande Svante Axelsson i sin blogg. Han och andra miljöorganisationer som är på plats i Perus huvudstad klagar på det bristande engagemanget att nå fram i de 13 dagar långa förhandlingarna.

– Det har dykt upp gamla spöken som ställer till problem. Bland annat har konflikten mellan rika och fattiga länder tagits upp på nytt, bekräftar Lena Ek.

Hon tror, i likhet med Åsa Romson, att det trots allt blir ett avtal som alla 194 deltagande länder skriver under. Avtalet utgör grunden för nästa års stora globala klimatavtal som ska ersätta Kyotoavtalet som löpte ut 2012. Sedan dess har världen stått utan avtal.

– Men frågan är vilken sorts dokument det blir. Det kommer att bli oerhört spretigt och svårt att förhandla fram ett avtal som fungerar, varnar Lena Ek.

Under Limamötet har hennes internationella initiativ för att övertyga länder om de positiva ekonomiska effekterna av klimatinvesteringar spelat en roll. I sitt tal i Lima lyfte även klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) fram att allt fler länder ser klimatsatsningar som något som också främjar hälsa och ekonomi.

– Jag har kommit till Lima för att vi måste lägga grunden till ett ambitiöst och rättvist globalt klimatavtal i Paris nästa år, sade Åsa Romson i sitt tal.

Men när DN nådde henne på telefon i går var hon är inte säker på att förhandlingarna i Lima når tillräckligt långt för att världens ledare ska undvika en upprepning av det misslyckade klimatmötet i Köpenhamn 2009.

Flera knäckfrågor återstår:

• Grundtextens formuleringar inför Parismötet 2015 ska godkännas av alla länder. Risken är att texten om ett avtal som ska gälla från 2020 blir alltför urvattnad.

• Rika och fattiga länder bråkar om pengar. Minst 750 miljarder kronor ska fram för finansiering av klimatprojekt fram till 2020.

• Åsikterna går isär om hur långt ett nytt avtal ska vara. En annan diskussionsfråga är hur bindande ett avtal ska vara eller om det räcker med mer frivilliga åtaganden.

– Jag har fortfarande förhoppningar att bygga en grund härifrån som kommer att vara tillräckligt möjliggörande för en fortsatt process under våren. Men det kommer att behövas kompletteringar under nästa år, säger Åsa Romson.

Till mötet hade hon hoppats ta med sig ett särskilt svenskt klimatbistånd till fattiga länder. Men några sådana pengar finns inte ­eftersom den borgerliga budgeten röstades igenom i riksdagen förra veckan.

– Tyvärr kan vi inte ge några sådana pengar förrän tidigast i vårbudgeten, konstaterar Romson.

Detta har hänt.

1990

Klimatpanelen IPCC:s första rapport om läget för klimatet, AR1.

1992

Rio de Janeiro.

FN:s ramkonvention för klimatet, UNFCCC, antas. Förhandlingar, Cop, Conference of the parties, ska hållas varje år.

1995

IPCC:s andra rapport, AR2.

Berlin, Cop 1.

Första partskonferensen.

1997

Kyoto, Cop 3.

Kyotoprotokollet, första avtalet om bindande utsläppsminskningar. Protokollet trädde i kraft 2005.

2000

Haag, Cop 6.

EU vägrar acceptera ett förslag från USA. Förhandlingarna bryter samman.

2001

IPCC:s tredje rapport, AR3.

Bonn, Cop 6-bis.

Förhandlingarna återupptas. USA beslutar att inte ska stödja Kyotoprotokollet och deltar endast som observatör.

Marrakesh, Cop 7.

Slutförhandling inför Kyotoprotokollets införande.

2004

Buenos Aires, Cop 10.

Diskussioner om vad som ska hända efter att Kyotoprotokollet går ut 2012 inleds.

2007

IPCC:s fjärde rapport, AR4. IPCC får tillsammans med Al Gore Nobels fredspris.

Bali, Cop 13. Bali Action Plan antas i syfte att leda fram till ett nytt avtal i Köpenhamn 2009.

2009

Köpenhamn, Cop 15. Det mest uppmärksammade klimatmötet hittills. Ingen överenskommelse nås.

2010

Cancún, Cop 16. Flera överenskommelser, bland annat att målet är att hålla temperaturökningen under 2 grader.

2011

Durban, Cop 17. Överenskommelse om ett nytt avtal senast 2015 som ska träda i kraft 2020.

2012

Doha, Cop 18. En brygga mellan Kyotoprotokollet och det nya av­talet efter 2020 antas.

2013

Warszawa, Cop 19.

Lyckas bara delvis enas om en tidsplan inför Parismötet 2015.

2014

IPCC:s femte rapport, AR5.

Lima, Cop 20.

Mål: bereda väg för ett globalt

långsiktigt avtal i Paris 2015.

2015

Paris, Cop 21. Ett nytt avtal som träder i kraft 2020 ska förhandlas fram.

Källa: IPCC, Klimatforhandling.se