Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Googlande patienter kan få fel diagnos

Foto: Alamy

Nästan alla gör det när de är sjuka – googlar sina symtom. Men hur bra är det egentligen? Många sajter kan vilseleda den som är orolig, men det finns de som har faktagranskad information.

Du har en envis hosta och funderar på om det kan vara farligt, så du knappar in ”långvarig hosta” i sökfältet på datorn eller mobilen. Med ens får du tips om vad det kan vara och om du behöver söka vård. Om du har tur.

I vissa fall hamnar du på Familjeliv, Wikipedia eller någon annan sida med personliga anekdoter och du blir osäker på vad du har. Du kanske till och med tror att du har cancer och åker till akuten. Eller ännu värre, du får information som är direkt farlig och självbehandlar.

Runt en procent av alla googlingar är på sjukdomssymtom, enligt Google. I Sverige söker runt sju av tio på nätet kring sina symtom enligt Internetstiftelsen. Det finns alltså ett stort intresse för hälsoinformation på nätet vilket har lett till en uppsjö av sajter som riktar in sig på det. Men många är inte direkt baserade på vad vetenskapen eller sjukvården säger.

Läkaren Henrik Widegren skrev en låt om hur problematiskt det kan vara med googlande patienter. Den blev uppmärksammad vilket ledde till att han var med i Nyhetsmorgon i TV4 i våras.

– Sången skrevs på skoj så klart, men ingen rök utan eld. Jag skrev låten för att jag hade haft ett gäng patienter på raken som kom till mig och var väldigt oroliga eftersom de trodde att de hade stämbandscancer. Efter en snabb titt i halsen kunde jag konstatera att det var en vanlig stämbandsinflammation. Jag har även varit med om att patienter kommit till mig med en färdig diagnos och vill bara en second opinion, säger Henrik Widegren, som arbetar som öron-näsa-halsläkare vid Skåne universitetssjukhus i Lund.

Samtidigt tycker han så klart att det också kan vara bra för patienten att läsa på om sina symtom eftersom läkare inte så lång tid med varje patient. Den digitala utvecklingen har lett till att det i dag är mer jämställt mellan läkare och patient, menar han.

– Vi har tillgång till samma information. Men mitt plus är att jag kan sålla informationen bättre eftersom jag vet vilka sajter man kan lita på. Jag kan också ta prover och utvärdera patientens symtom. Patienter, och även läkare, är jättedåliga på att utvärdera sina egna symtom.

Och det är ju egentligen det som är problemet, det är svårt att hitta rätt information och förhålla sig neutralt till den. Sökresultatet innehåller inte bara trovärdiga källor, det finns mycket desinformation på nätet.

I USA har Google därför lanserat ett förbättrat hälsosök för mobilen. Tanken är att kunna ge dem som söker information om sina symtom läkargranskad information. Sökfunktionen föreslår inte bara möjlig sjukdom utan också tips på egenvård och vilka symtom som gör att man bör uppsöka vård.

Men funktionen finns alltså inte i Sverige. Vi har dock något minst lika bra - 1177 Vårdguiden. Där finns faktagranskad och evidensbaserad information för nästan alla möjliga tänkbara åkommor och sjukdomar. I vissa fall, som vid hudutslag, finns till och med bilder. 1177.se är en del av sjukvårdsupplysningen som finns i hela landet och varje månad har sajten drygt 7,5 miljoner besök. Andra sajter som har bra information kan vara Internetmedicin, patientföreningar och läkarföreningar.

Det är nog svårt att få människor att sluta söka på internet om information om sina symtom, och det vill inte Henrik Widegren heller. Men han tycker att patienten ska berätta för sin läkare om hen gjort det.

– De ska inte skämmas för att de googlat sina symtom och är oroliga. Om de berättar det så vet läkaren patientens utgångspunkt, och det är mycket mer konstruktivt, säger Henrik Widegren och fortsätter:

– Om man är patient och googlar så bör man vara beredd på att man kan få de värsta svaren. För den som är hypokondriskt lagd kanske det är bättre att träffa en läkare i stället.

Så självklart kan du googla dina symtom nästa gång du är sjuk och vill veta mer. Men var försiktig med vilka sajter du tittar på och var informationen kommer från.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.