Nio av tio läkare skrev ut antibiotika mot bihåleinflammation till DN:s friska reportrar. Nästan alla besök var över på fem minuter. Vad säger du om det?
– Det var ju ett bedrövligt resultat. Det är just genom många enskilda felbeslut av läkare som vi får en oerhört hotfull situation med resistenta bakterier.

Den onödiga förskrivningen driver på spridningen av resistenta bakterier. Tycker du att läkarna tar sitt ansvar för att minska smittan?
– Förskrivningen av antibiotika ser ut att minska i stort och det visar ju på en ökad respekt. Men samtidigt visar ju DN:s experiment att det fortfarande är alldeles för mycket slentrianförskrivning på dåliga grunder. Det fordras en skärpning från läkarkåren.

Vad kan du göra åt det?
– Det finns ett utmärkt engelskt uttryck: ”If you want to send a message to a doctor, write it on a cheque”. Vi håller på att titta på ersättningssystemen inom vården. Det går till exempel att ge lägre ekonomisk ersättning om man ser en överförskrivning av antibiotika på mottagningen.

Varför följer inte läkarna de egna riktlinjerna för utskrivningen?
– För låg medvetenhet om riskerna. Läkarna vågar inte använda sin auktoritet och säga nej. De vill göra patienten till viljes och ge ett recept.

Hur ska förskrivningen av antibiotika i Sverige minska?
– Genom att läkarna följer riktlinjerna och att landstingen ser till att de gör det. Landstingen måste se till att vårdhygienen blir bättre. Vi ”sällanpatienter” måste också inse att vi inte ska begära av våra läkare att få antibiotika för lätta infektioner.

Flera rapporter visar att förskrivningen av antibiotika ökar efter att vårdvalet infördes i landet. Bara i Stockholm har förskrivningen till barn ökat med 17 procent. Varför?
– Men i Halland, som var först med vårdvalet, minskar förskrivningen. Så det går inte att säga att ökningen bara beror på vårdvalet. Det handlar återigen om bristande medvetenhet bland läkarna och om årsvisa skillnader i infektionsläget.

Socialdemokraterna vill att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka hur olika vårdvalssystem påverkar antibiotikaförskrivningen. Gör ni det?
– Nej, det gör vi inte. Socialstyrelsen har redan i uppdrag att följa upp vårdvalet.

Vad säger du till den läkare som känner sig pressad att ha många snabba patientbesök för att få ekonomin att gå ihop?
– Ersättningssystemen i landstingen är inte ristade i sten. De kan omvärderas. Läkarna ska kanske uppvakta politikerna i frågan. Med läkarlegitimationen följer ett ansvar att hantera läkemedel på ett ansvarsfullt sätt. Många läkare borde vaccineras mot reflexen att skriva ut antibiotika.

Många läkare vägrar hänga av sig läkarrocken trots risken att den sprider bakterier. Tar de sitt ansvar?
– Nej, det gör de inte. Jag har besökt flera sjukhus där det har varit journalister med. När fotograferna ska ta sina bilder har läkarna bett dem vänta tills de har hunnit ta av sig sina vita rockar. Det är ju ganska betecknande. Det behövs en annan kultur inom vården, med större tydlighet från ledningen.

I somras bröt Karolinska universitetssjukhuset medvetet mot smittskyddsreglerna för att klara bristen på vårdplatser. Hur ska sådana regelbrott stoppas?
– Det som hände på KS gör mig naturligtvis bekymrad. Lösningen är inte att förstatliga antalet vårdplatser. Jag lämnar till landstingen att lösa på det här på ett ansvarsfullt sätt.

Sverige vill gärna vara en förebild utomlands i antibiotikafrågan. Vi ska till exempel hjälpa Kina att hejda resistensspridningen. Samtidigt skriver nio av tio svenska läkare ut antibiotika till friska. Borde vi inte städa på hemmaplan först?
– Om man jämför med andra länder hör vi till de bästa. Men vi kan inte slå oss till ro med det. Vi måste möta hotet från antibiotikaresistensen i andra länder och för det behövs ett internationellt samarbete.

Regeringen ska prioritera frågan om tillgången till verksamma antibiotika under Sveriges ordförandeskap i EU. Läkemedelsföretagen är måttligt intresserade av att ta fram nya antibiotika – hur ska ni göra?
– Jag kan inte ge något svar på den frågan i dag. Det gäller att hitta nya vägar att uppmuntra industrin. Vi kommer att ha en europeisk expertkonferens i september. Vi har också gett svenska myndigheten Vinnova i uppdrag att analysera förutsättningarna för svenska innovationer.