Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Vetenskap

Grundvattnet kan skvallra om kommande jordbävningar

Foto: Gabrielle Stockmann

Några månader före två jordskalv på Island förändrades grundvattnets kemiska sammansättning. Resultaten är ett litet steg mot en metod att förutsäga jordbävningar.

Grundvattnet i en källa på norra Island fick en annan sammansättning mellan fyra och sex månader före jordbävningar i området.

– Det är ett spännande resultat och unika mätningar, säger Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet.

Hans forskargrupp har tagit vattenprover från källan varje vecka sedan 2008. Vattnet i källan har ingen kontakt med regnvatten och har funnits i den isländska berggrunden i 10.000 år. När två jordbävningar inträffade i oktober 2012 och april 2013 kunde forskarna se hur vattnet ändrades månaderna innan. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Geoscience.

– Chansen är bara en på 10.000 att förändringarna i vattnet inte har med jordbävningarna att göra, säger Alasdair Skelton.

Han hoppas att detta så småningom kan leda till en metod för att förvarna om när en jordbävning kommer att ske.

– Vi kan i princip förutsäga de flesta andra naturkatastrofer: vulkanutbrott, stormar och tsunamis. Men jordbävningar kommer fortfarande som en överraskning för forskare, säger han.

Forskarna tror att förändringarna i vattnet kan bero på att det uppstår sprickor i berggrunden så att olika grundvattenkällor blandas med varandra.

– Men det är väldigt små spänningar i jordskorpan före jordbävningarna, och vi vet inte hur de kan få en så stor effekt. Grundvattnet kanske förstärker signalen, säger Alasdair Skelton.

Margareta Andrén är en av de ledande forskarna bakom studien. Hon undervisar i biologi och kemi på Lundellska skolan i Uppsala och deltar i projektet via forskarskolan för lärare, en satsning från regeringen för att få fler lärare med forskarkompetens. Nu undersöker hon borrkärnor tagna 20 meter från källan för att få ledtrådar om vad som pågår i berggrunden.

– Genom att se vad som hänt i borrkärnorna hoppas vi komma på mekanismen, säger hon.

Området på norra Island är en riskzon för jordbävningar, och dessutom ganska tättbefolkat. Forskarna förväntar sig en större jordbävning i området relativt snart. Att kunna förutsäga den några månader i förväg skulle vara idealiskt för att kunna höja beredskapen i tid.

– Förhoppningsvis kan det här ta oss en bit på väg mot det. Det är vad man hoppas på Island, säger Margareta Andrén.

Forskarna fortsätter att ta prover av vattnet varje vecka. Om det kommer fler jordbävningar kan de få ännu säkrare resultat.

– Man måste ha tålamod. Ibland lönar det sig, säger Alasdair Skelton.

Fakta

• Sedan oktober 2008 har forskarna tagit vattenprover varje vecka från ett 100 meter djupt borrhål i Hafralækur på norra Island.

• Vattenproverna har analyserats i Stockholm.

• Grundvattnet i källan är mellan 73 och 76 grader varmt.

• Två jordbävningar med en magnitud större än fem har inträffat: 21 oktober 2012 och 2 april 2013.

• Fyra till sex månader före jordbävningarna förändrades grundvattnets kemiska sammansättning.

• Sannolikheten för att förändringarna i vattnen inte har med jordbävningarna att göra är bara en på 10.000.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.