Halva Europa släkt med framgångsrika ”Helena”

Här i los Millares-ruinen strax norr om Almeria i Andalusien, i södra Spanien, har spår efter klockbägarkulturen påträffats.

Foto: Alamy Här i los Millares-ruinen strax norr om Almeria i Andalusien, i södra Spanien, har spår efter klockbägarkulturen påträffats.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Först kom jägarna till Europa, sedan kom bönderna. Ett par tusen år senare kom en ny stor invandringsvåg från nuvarande Spanien. Spåren från dem präglar än i dag européernas dna.

Först kom jägarna till Europa, sedan kom bönderna. Ett par tusen år senare kom en ny stor invandringsvåg från nuvarande Spanien. Spåren från dem präglar än i dag européernas dna.

I många år har arkeologer debatterat de så kallade klockbägare som breder ut sig över hela västra och centrala Europa för ungefär 4.800 år sedan. Bägarna har fått sitt namn efter sin klockliknande form och är oftast fint arbetade med tunna väggar. Vilka var männi­skorna som använde dessa muggar? Kunde de knyta allianser och bli framgångsrika genom seden att dricka öl och mjöd i muggarna? Fick de makt genom sina kunskaper om att smälta koppar och guld? Tog de sig fram som handelsmän eller krigare?

Av gravfynden att döma hade både metallsmycken och strids­vapen en central plats i deras liv.

Annons:

Klockbägarna spred sig över nästan hela nuvarande EU under loppet av 300 år, inklusive delar av södra Sverige. En het fråga i debatten är om det verkligen var nya människor som spred föremålen eller om det snarare var kulturen som anammades av den befintliga befolkningen.

Arkeologen Wolfgang Haak vid universitetet i Adelaide i Australien har undersökt saken genom att dna-analysera ett fyrtiotal skelett av olika åldrar från utgrävningsplatser i Mittelelbe-Saale i Tyskland.

De äldsta skeletten är från tiden när jordbruket först kom till regionen för cirka 7.500 år sedan, medan de yngsta är ungefär 4.000 år. Krukskärvor och andra föremål ändrar form under denna tid, och klassas av arkeologer i olika kategorier.

Klockbägarkulturen börjar dyka upp i Mittelelbe-Saale för 4.500 år sedan.

Precis samtidigt dyker det upp människor som verkar vara av ett annat ursprung. De verkar komma från nuvarande Spanien snarare än från Centraleuropa, visar Wolfgang Haaks dna-analyser. Utseendet på människornas skelett pekar i samma riktning.

Resultaten publicerades i veckan i tidskriften Nature Communications. De bygger på analys av så kallade mitokondrier, en liten del av vårt dna som alla människor ärver från sin mor. På kvinnosidan ärvs dessa mitokondrier i generation efter generation. Eftersom de kan variera lite går det att spåra ursprung på mödernelinjen tusentals år tillbaka.

Wolfgang Haaks grupp har lyckats göra en fullständig mitokondrieanalys av 39 individer som alla tillhörde den grupp som kall­as för H. I dag varianten H, som populärt har kallats för ”Helena”, i särklass vanligast i Europa. Nästan halva befolkningen kan spåra sitt ursprung tillbaka till en Helena som kom till Europa för minst 22.000 år sedan, med en jägarbefolkning under istiden.

Men gruppen H är uppdelad i många undergrupper, och dem har forskargruppen kunnat bestämma eftersom de har undersökt hela mikond­riernas dna, inte bara enstaka delar.

Resultaten tyder alltså på att några specifika undergrupper av H spred sig från nuvarande Spanien i samband med klockbägarkulturen, och att ättlingarna blev så framgångsrika att de i dag dominerar Europas befolkning. Wolfgang Haak vågar inte peka ut någon enskild orsak som gav klockbägarfolket dessa framgångar.

– Det måste ha varit en kombination av olika faktorer. Att de kontrollerade gruvor med koppar och tenn är säkerligen en orsak. En annan är ett nytt och mer avancerat jordbruk, som gjorde att de även kunde använda magrare marker, säger Wolfgang Haak.

Han och hans medarbetare arbetar nu med att undersöka fler skelett från andra utgrävningsplatser, för att få ett säkrare underlag för sina slutsatser. De letar också efter en genvariant som ärvs på fädernet. Det ligger nära till hands att en grupp som kallas R1b skulle ha spridits i samband med klockbägarna. Den gruppen är i dag vanligast Europa, i synnerhet i klockbägarnas kärnområden i Väst- och Centraleuropa.

– R1b är en toppkandidat för att bli den manliga motsvarigheten till gruppen H. Men för närvarande är det mest spekulation, vi måste vänta med den slutsatsen tills vi har funnit fler västeuropeiska individer från denna period, säger Wolfgang Haak.

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

KimA_500
Foto:Hans T Dahlskog/TT

 Blev 71 år. Skådespelaren avled i sitt hem på fredagskvällen. 830  33 tweets  797 rekommendationer  0 rekommendationer

 Vännerna minns Kim Anderzon. ”Modig”, ”energirik”, ”utstrålning”. 13  8 tweets  5 rekommendationer  0 rekommendationer

 DN:s Ingegärd Waaranperä: Sveriges första stora feministiska stjärna. 42  37 tweets  5 rekommendationer  0 rekommendationer

Bilder från skådespelaren Kim Anderzon långa karriär.  Se bildspel.

syrianska144
Foto:Bildbyrån

 Ljungskiles nerver höll inte. 1–1 mot Syrianska var roligast för Hammarby och Sundsvall. 11  3 tweets  8 rekommendationer  0 rekommendationer

putintal
Foto:Michael Klimentyev/AFP

 Rysslands president: Men nu måste vi alla vara försiktiga. 76  10 tweets  65 rekommendationer  1 rekommendationer

 DN:s huvudledare 25 oktober: Ukraina röstar ned Putin. 18  5 tweets  13 rekommendationer  0 rekommendationer

 Rysk författare: Putin reser imperiet ur askan – som Stalin. 270  28 tweets  241 rekommendationer  1 rekommendationer

Annons:

 Hus utanför Köping. De två kropparna hittades under släckningsarbetet.

 Ministrarnas resultat. Vem fick 0,7 och vem fick 2,0?

 Utbildningsministern fick 2,0. Gustav Fridolins bästa tips.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: