Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Hämnd lika med rätt i många kulturer

Maffiagripande i Neapel, Italien. I vissa kulturer är hämnd ett vanligt fenomen.
Maffiagripande i Neapel, Italien. I vissa kulturer är hämnd ett vanligt fenomen. Foto: Salvatore Laporta/AP
Människor har en drivkraft att vilja bestraffa bedragare, enligt många studier. Men nya rön visar att straffet inte ger önskat resultat i vissa kulturer. Där hämnas i stället bedragaren på bestraffaren.

Resultatet blir att samarbetet mellan medborgarna minskar kraftigt i hela samhället. Färre människor bidrar till ekonomin och allas inkomster stagnerar eller sjunker.

Det hävdar tre schweiziska forskare, ledda av ekonomen och beteendeforskaren Simon Gächter vid University of Nottingham i England.

Deras slutsatser bygger på en serie experiment där 1.120 universitetsstudenter från 16 länder deltog i ett särskilt konstruerat spel där det fanns möjlighet att tjäna pengar, antingen genom att samarbeta eller genom att försöka sko sig på andras bekostnad.

Deltagarna startade med en lika stor summa pengar. De kunde välja att satsa allt eller det mesta i en gemensam pott och tillgodoräkna sig en viss ränta, varvid alla kunde räkna med att göra en smärre vinst. Men de kunde också välja att inte bidra med någonting själva och behålla alla sina pengar, samtidigt som de tog för sig av de andras insatser.

Precis som i en rad tidigare studier av samma slag, blev sådana bedragare bestraffade av de andra, hederliga, deltagarna. De flesta människor tycks utdela straff av det här slaget beredvilligt, och är till och med beredda att betala för att få göra det. Termen för detta är altruistisk bestraffning och bygger på en stark känsla av att ha blivit orättvist behandlad.

Beteendet, som upptäcktes av Gächter och hans kollega Ernst Fehr vid universitet i Zürich (Nature 020110), har troligen evolutionär bakgrund. En struktur i hjärnan som kallas svanskärnan eller caudatus blir extra aktiv när vi känner glädje och tillfredsställelse men också när vi utdelar ett, som vi uppfattar det, rättmätigt straff.

Det säger sig självt att beteendet kan bidra till ökat samarbete i ett samhälle men bara om de bestraffade accepterar straffet och rättar in sig i ledet.

Den nya studien, som publiceras i tidskriften Science (080307), visar att så inte är fallet i vissa kulturer. En anmärkningsvärt hög andel av deltagarna från Grekland, Turkiet, Ryssland, Vitryssland, Saudiarabien och Oman tog omedelbart hämnd på sina bestraffare i nästa spelomgång.

Det straff de fått för att de försökt blåsa de andra deltagarna upplevdes uppenbarligen som orättvist. Deras rättskänsla var kränkt och kunde bara återställas genom att de slog tillbaka med samma mynt. Fenomenet har döpts till "antisocial bestraffning" av Gächter och hans kollegor.

Så betedde sig bara ett fåtal av spelarna från USA, Australien, Storbritannien, Schweiz, Tyskland, Danmark och Kina. De som straffats accepterade att de fått sig en kännbar tillrättavisning. Att hämnas tycktes aldrig falla dem in.

Känslan av att vara orättvist behandlad är säkert lika stark för hämnaren som för den som tidigare bestraffat honom/henne. Men effekten av de båda typerna av beteende skiljer sig dramatiskt åt, vilket visade sig tydligt i spelet mellan studenterna.

När spelare accepterade sitt straff och upphörde med att roffa åt sig, ökade samarbetet successivt, vilket ledde till ökade vinster för alla.

Men i grupperna där fifflarna hämnades, ökade misstänksamheten mellan spelarna. Allt färre vågade satsa några större summor, räntorna sjönk, och inkomsterna stagnerade.

Det är föga förvånande, enligt forskarna, att det senare beteendet var mycket vanligare bland spelare från länder med en lång tradition av korruption, rättsligt godtycke och svag medborgarkänsla. Resultatet har blivit samhällen där människorna har föga respekt för lagar och regler, är tveksamma till att samarbeta med främlingar, och tar lagen i egna händer.

Studien visar tydligt hur vår rättskänsla kan ta sig helt olika uttryck. Den visar också vilka enorma mentala hinder som måste undanröjas för att vissa länder ska kunna utvecklas rättsligt och ekonomiskt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.