Nästa vecka meddelas under högtidliga former årets Nobelpristagare. Men först var det dags för forskningens stora skrattfest, IgNobel-ceremonin, som traditionsenligt gick av stapeln på torsdagskvällen i en av Harvarduniversitetets aulor i Boston.

Italienska forskare, som i en matematisk modell har lyckats visa att organisationer fungerar allra bäst om folk befordras helt slumpmässigt, belönas för sina insatser som ju gör dyra rekryteringsåtgärder överflödiga. Fredspriset tillfaller brittiska forskare som har visat att svärord kan dämpa smärta och folkhälsopriset en forskargrupp som har slagit fast att skäggig laboratoriepersonal är extra utsatt för mikroorganismer. Slätrakat är mer hygieniskt, alltså. Numera vetenskapligt bevisat.

Den fascinerande upptäckten att fladdermöss ägnar sig åt oralsex belönas med biologipriset. De forskare som utförde experiment för hitta en enkel och billig metod att minska risken för halkolyckor vintertid – försökspersonerna bar sockor utanpå skorna – fick ett särskilt logistikplaneringspris.

Hur kan man ta reda på om valar är sjuka? Brittiska och mexikanska forskare har inte stått handfallna inför frågan. De har utvecklat en metod att samla in prover från djurens utblåsningar med hjälp av odlingsplattor fästade på undersidan av särskilda fjärrstyrda helikoptrar. För detta fick de IgNobelpriset i ingenjörsvetenskap.

Ett tips till alla astmatiker kommer från medicinpristagarna: En tur i en bergochdalbana minskar känslan av andnöd. Det gäller alltså att uppsöka ett nöjesfält när luftrören tätnar.

Bakom IgNobelprisen, som inte innebär vare sig pengar eller ära, står det vetenskapliga humormagasinet Annals of Improbable Research med utgivaren Marc Abrahams i spetsen.

Syftet är att uppmärksamma forskning som först får folk att skratta, sedan att tänka till. Allt bygger på högst seriösa studier publicerade i högst seriös vetenskaplig fackpress.