Omkring 400 kvinnor med en aggressiv form av bröstcancer kan varje år gå miste om en livsavgörande behandling. Risken för återfall halveras om de får läkemedlet Herceptin. Men vilket landsting de tillhör kan avgöra om de får den dyra medicinen.
Nästan var femte kvinna i Sverige som drabbas av bröstcancer får en aggressiv variant som kallas HER2-positiv. Den sprider sig lättare än annan cancer och risken att avlida är högre.
Flera stora internationella studier visar att antalet återfall halveras om kvinnorna får läkemedlet Herceptin. Att förhindra återfall är avgörande för att kvinnan ska överleva sjukdomen.
Men förskrivningen av läkemedlet skiljer sig kraftigt åt mellan olika landsting. Läkarna i Jämtland skriver till exempel ut tre gånger så mycket Herceptin per tusen invånare som kollegerna i Västmanland. Det visar försäljningsstatistik för år 2010 från Apotekens Service, som DN har tagit del av.
– Jag är förvånad över att det fortfarande är så dramatiska skillnader i landet. Det finns ingen biologisk förklaring. Kvinnorna i norr är inte mer utsatta. Några landsting kommer sakta i kapp, men det går alldeles för långsamt, säger Ulla Wilking, doktorand vid Karolinska institutet.
Enligt Ulla Wilking är ungefär 1 000 kvinnor i behov av behandlingen varje år. Men hennes beräkningar visar att omkring 400 kvinnor går miste om det effektivaste läkemedlet mot sin sjukdom.
– De får en kraftigt ökad risk för återfall. Om cancern sprider sig i kroppen blir sjukdomen oftast obotlig. Var man bor i landet ska inte få avgöra om man får sin medicin, säger hon.
Behandlingen med läkemedlet har hög prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer. Generaldirektören Lars-Erik Holm anser att skillnaderna är oacceptabla.
– De tycks bero på olika prioritering i landstingen eftersom det inte finns någon biologisk förklaring. Så kan vi inte ha det. Vi håller nu på att titta på hur landstingen följer de nationella riktlinjerna, säger han.
Forskaren Ulla Wilking pekar på flera förklaringar till de regionala skillnaderna inom bröstcancervården: Läkemedlet Herceptin är dyrt, ett års behandling kostar cirka 300 000 kronor. Det är därför enligt henne knappast troligt att det sker en överförskrivning i en del landsting. Det kan också handla om bristande erfarenhet bland läkarna.
Läkaren Elisabet Lidbrink vid Radiumhemmet i Stockholm tror att det är främst äldre kvinnor som går miste om medicinen:
– Kvinnor över sjuttio och de som har små tumörer är lågprioriterade.
I Västmanland har bröstenhetens sektionschef Leif Bergkvist startat en utredning för att ta reda på varför landstinget har den lägs-ta förskrivningen i landet.
– Läkarna ska följa de nationella riktlinjerna och jag kan inte förklara varför det ser ut så här. Men det är inte av budgetskäl, säger han.