Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Vetenskap

I sommar får vi en extra sekund

Foto: Alamy

”Juni natt blir aldrig av” skrev Harry Martinsson. Men i år blir junis sista ljusa natt extra lång. Efter klockan 23.59.59 den 30 juni kommer ytterligare en sekund innan det blir midnatt och juli börjar.

Skottsekunden, den extra sekunden före midnatt, läggs till då och då för att få tiden och jorden att gå i takt (se grafik längst ned i artikeln).

Problemet började för nästan exakt 60 år sedan. Den 3 juni 1955 presenterade den brittiske fysikern Louis Essen världens första atomur, och plötsligt fanns en klocka som var mer exakt än jorden själv.

Ända sedan mänsklighetens barndom har våra liv styrts av solens gång över himlen, och i minst 4.000 år har vi delat in dagen i kortare tidsenheter. Med järnvägarna kom behovet av en universell tid, och i  oktober 1884 beslutade den Internationella merediankonferensen i  Washington att solens läge vid Greenwichobservatoriet i England skulle vara standard för världens klockor.

Läs mer: Här finns världens mest exakta klocka

Men jordens rotation runt sin axel är inte längre en tillräckligt pålitlig klocka. Månens dragningskraft gör att jorden snurrar långsammare och långsammare. Vädersystem och andra naturfenomen påverkar också. Jordbävningen i Indiska oceanen, som ledde till tsunamikatastrofen i december 2004, fick också jorden att snurra lite snabbare.

Med Louis Essens atomur fick världens fysiker och astronomer för första gången en möjlighet att koppla loss tiden från jorden och få en mer exakt definition av sekunden.

Ett atomur fungerar på samma sätt som ett pendelur, som håller tiden genom att räkna pendelns svängningar. Atomuret räknar i  stället svängningar i strålning från atomerna. De atomur som används för vår tidstandard går som mest en sekund fel på 300 miljoner år.

Men med en tid som mäts av exakta atomur och en ojämnt snurrande jord kommer solen och tiden ur led. ”Ve! att jag är den som föddes att den vrida rätt igen,” säger Hamlet hos Shakespeare. I verkligheten är det en uppgift för Daniel Gambis, astronom och ledande forskare vid den internationella organisationen IERS, International earth rotation and reference systems service, vid observatoriet i Paris.

– Jag är herre över tiden, säger han.

Han mäter jordens rotation, och när skillnaden mellan jordtiden och atomurens tid är större än 0,7 sekunder meddelar han världen att det är dags att införa en extra sekund. Än så länge.

Skottsekunden infördes 1972, men de senaste 15 åren har den varit starkt omdebatterad. Vid världskonferensen för radiokommunikation i Genève i november i  år ska framtiden för skottsekunden avgöras.

– Vi presenterar en rad olika alternativ: fortsätta som nu, införa flera parallella tidsskalor eller helt slopa skottsekunden, säger Ronald Beard vid U.S. Naval research laboratory i Washington som leder en arbetsgrupp som utreder tidens definition.

Hittills har vi haft 25 skottsekunder. Det går aldrig att avgöra långt i förväg när nästa skottsekund kommer att behövas, och en extra sekund kan ställa till problem för allt från satellitnavigering och flygövervakningssystem till finansmarknaden. Hur många incidenter som har inträffat är svårt att avgöra enligt Ronald Beard eftersom det mesta aldrig rapporteras. Själv tycker han att skottsekunden bör avskaffas.

– Exakt tidmätning har blivit enormt mycket viktigare sedan 1972, och ligger mycket djupare invävt i så många viktiga system nu, säger han.

Men det är inte alls självklart vad konferensen kommer fram till. Beslutet skulle ha fattats redan vid förra konferensen för tre år sedan, men sköts upp till i år eftersom leda­möterna inte kunde enas.

Varför har de så svårt att komma överens om detta?

– Det är en mycket bra fråga, och jag är inte säker på att jag vet svaret. Människor kanske känner att de vill behålla kopplingen till att solen styr över dag och natt. Men det är en mycket konservativ syn på tidmätning. Och vi skulle inte bryta kopplingen helt. Folk kommer fortfarande att ha tillgång till exakt soltid om de behöver, säger Ronald Beard.

Om skottsekunden tas bort skulle det dröja länge innan effekterna blir riktigt märkbara. På tusen år kommer tiden att förskjutas med en timme. Daniel Gambis på IERS vill ändå behålla skottsekunden och en tid som stämmer med jordens rotation.

– Jorden är inte perfekt, men det finns inget som är perfekt i astronomi. Tekniken är till för att tjäna människorna, inte tvärtom, säger han.

För och emot skottsekunden

För skottsekunden

1. Mänskligheten har utgått från solen i sin tide­räkning i mer än 5 000 år. Den traditionen bör vi inte bryta utan mycket goda skäl. Att tekniker och ingenjörer är oroliga för problem som eventuellt skulle kunna uppstå är inte en tillräckligt bra anledning.

2. Hittills har systemet med skottsekunder fungerat bra. Det finns inga trovärdiga rapporter om allvarliga problem som orsakats av skottsekunder.

3. Det är lätt att bygga datorsystem som kan hantera skottsekunder. Riktigt kritiska system kan använda atomtid TAI i stället för UTC för att undvika problem.

4. Om vi tar bort skottsekunden kommer solur inte längre att fungera.

5. Tekniken är till för oss, inte tvärtom. Tekniken bör anpassa sig efter oss och inte vi efter tekniken.

– Om vi slopar skottsekunden bryter vi kopplingen mellan tiden och jordens rotation. På några tusen år kommer all mänsklig verksamhet att vara helt avskuren från solen, säger Daniel Gambis, astronom och ledande forskare vid den internationella organisationen IERS, International earth rotation and reference systems service, vid observatoriet i Paris.

Emot skottsekunden

1. Vi blir alltmer beroende av datoriserade system med exakt tidmätning. Skottsekunder kommer med oregelbundna intervall och kan vara svåra att hantera och därför ge upphov till oväntade fel.

2. För kritiska system som måste kunna hantera data säkert i real­tid, som flygövervakningssystem, kan skottsekunden ställa till stora och farliga problem.

3. Det går inte att förutsäga när nästa skottsekund kommer att infalla.

4. Astronomisk tid som utgår från jordens rotation betyder ingenting i de allra flesta människors liv.

5. Det tar ett millennium innan effekterna av att avskaffa skottsekunden skulle bli större än en timme.

6. Att utgå från jorden och solen är ett konservativt och gammaldags sätt att se på tiden.

7. Astronomer och andra som är beroende av exakt soltid skulle fortfarande ha tillgång till den.

– Om vi avskaffar skottsekunden och följer atomuren får vi en kontinuerlig, förutsägbar och problemfri tidmätning, säger Ronald Beard vid US Naval research laboratory i Washington om leder en arbetsgrupp som utreder tidens definition.

Fakta. Skottsekund och standardtid

”Skott” i skottdag och skottsekund kommer från inskjuta: en extra dag eller sekund skjuts in.

TAI, Temps atomique international eller internationell atomtid, är en tidsskala som baseras på över 200 atomur i mer än 30 länder. TAI beräknas på Internationella byrån för mått och vikt i Paris.

UTC, Coordinated universal time, är den officiella tidsskalan i de flesta länder. UTC utgår från TAI, men korrigeras med skottsekunder varje gång atomtiden avviker mer än 0,7  sekunder från jordens rotation.

UTC ersatte Greenwich mean time, GMT, som standard för världens klockor 1972.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.