Om mindre än 86,6 procent i en befolkning är vaccinerade mot mässlingen går det inte att stoppa en epidemi. Det har några av världens främsta smittskyddsläkare räknat ut i en färsk sammanställning.
Siffran 86,6 procent bygger på forskarnas mest optimistiska uppfattning om hur mässlingen sprids: varje insjuknad person hinner bara smitta sju andra. I deras mest negativa scenario hinner varje mässlingsfall smitta ned 45 andra. Då måste andelen vaccinerade i befolkningen komma upp i 98,1 procent för att en epidemi ska kunna stoppas. Så hög andel vaccinerade är det bara Finland som har.
I Sverige sjunker andelen vaccinerade barn med oroväckande hastighet, trots att det inte finns några vetenskapliga belägg för att kombinationsvaccinet MPR skulle orsaka autism.
Farhågorna tog fart efter en artikel i tidskriften Lancet 1998 av den brittiske barnläkaren Andrew Wakefield. Han rapporterade om tolv utvecklingsstörda barn med en inflammatorisk tarmsjukdom.
Åtta av barnen hade diagnosen autism och de andra en mera oklar diagnos. Hos åtta av de tolv barnen ansåg föräldrarna att det fanns ett samband med MPR-vaccin och utvecklingsstörningen. De hade upptäckte symtomen mellan ett dygn och två månader efter vaccinationen.
Ett sådant tidsmässigt samband skulle i och för sig kunna förklaras med att autism brukar upptäckas i ungefär samma ålder som barn brukar vaccineras.
Sedan dess har flera epidemiologiska undersökningar gjorts för att se om autism ökar när MPR-vaccin införs, men inga sådana samband har hittats. En stor finsk studie hittade 173 allvarliga biverkningar av MPR-vaccinet hos de cirka 1,8 miljoner finländare som hade vaccinerats.
Inget av dessa fall handlade om autism eller inflammatorisk tarmsjukdom. Barnpsykiatrikern Christopher Gillberg i Göteborg och hans medarbetare har undersökt förekomsten av autism före och efter det att MPR-vaccinet infördes i Sverige i början av 1980-talet. De hittade ingen förändring som kunde sättas i samband med vaccinet.
En brittisk studie, som publicerades i British Medical Journal i februari jämförde barn som hade både autism och inflammatorisk tarmsjukdom. Britterna kunde inte hitta något samband med MPR-vaccin.
I februari publicerade Wakefield en studie i tidskriften Molecular Pathology som eldade på diskussionen igen. Men denna studie handlar över huvud taget inte om vaccin. Wakefield och den irländske patologen John OLeary har letat efter bitar av mässlingsvirus i tarmen hos dels 91 utvecklingsstörda barn med tarmbesvär, dels 70 friska barn.
De hittade oftare bitar av mässlingsvirus hos de utvecklingsstörda barnen. Det framgår inte av studien om barnen var vaccinerade med MPR eller inte.