Vetenskap

Inga bevis för fler klimatflyktingar

Flykt undan extremväder sker oftast kortvarigt och tillfäligt.
Flykt undan extremväder sker oftast kortvarigt och tillfäligt. Foto: Robert Sullivan / AFP
Det finns inga tecken på att flyktingströmmarna i världen ökar på grund av mer extremväder, visar den senaste forskningen. ”Ordet klimatflykting ger sken av en dramatik som inte riktigt finns”, säger befolkningsexperten Christian Skarman.

Ett av de mer dramatiska inslagen i klimatscenarierna har handlat om strömmar av människor som flyr torka, oväder och översvämmade kuster. FN:s klimatpanel har ända sedan starten för ett par decennier sedan förutspått en ökning av dessa så kallade klimatflyktingar. Men så har det inte blivit.

– Ordet flykting ger sken av en dramatik som inte riktigt uppstår, säger demografen Christian Skarman på Statistiska centralbyrån till DN.se.

En ofta refererad prognos bygger på bedömningar som gjordes i början av 1990-talet av den brittiska professorn i miljövetenskap Norman Myers. Den talade om uppemot 200 miljoner klimatflyktingar.

Norman Myers och andra forskare menade att det fanns 25 miljoner sådana flyktingar redan 1995, vid sidan av de 27 miljonerna ”vanliga” flyktingar. Myers hävdade att miljöflyktingar är ”ett nytt fenomen på den globala arenan”. Han trodde att antalet som flyr extremväder skulle fördubblas till 50 miljoner 2010.

Denna dramatiska förutsägelse användes av en rad aktörer i klimatdebatten. En av dessa var FN:s miljöorgan Unep, som nu dock har tagit avstånd från prognosen och från sin hemsida tagit bort en karta som visar områden varifrån miljoner tros tvingas fly.

Nu skriver vi 2011, och ännu finns inga tydliga bevis för att ökat extremväder skulle ha lett till ökade internationella flyktingströmmar. Det visar den senaste forskningen, som sammanställts för ett annat FN-organ, Unesco, av migrationsexperten Stephen Castles vid universitetet i Sydney.

Detta betyder inte att människor har slutat ge sig av när cykloner slår till eller torka bränner deras odlingsmarker, men de förflyttningar som sker är oftast korta och tillfälliga.

De tidigare prognoser som legat till grund för olika skräckscenarier har gjorts av naturvetare. Christian Skarman beskriver metoderna som tämligen mekaniska.

– Man tittade på hur många som lever i riskområden, men vad man inte tänkte på var att i det värsta klimatscenariot stiger vattnet med fem millimeter per år. Givetvis kommer det att bli konsekvenser, men det är inte så att det kommer en flodvåg.

Först på senare år har geografer och befolkningsexperter börjat intressera sig för frågan. De har kunnat konstatera att folks flyttmönster är mer oförutsägbara än att de går att räkna fram endast utifrån klimatprognoser. Ekonomiska, sociala och politiska faktorer spelar alltid in.

– Det är ju väldigt omfattande migrationsströmmar hela tiden, konstaterar Christian Skarman.

Han skriver om de senaste rönen om klimatflyktingar i det nya numret av Statistiska centralbyråns tidskrift Välfärd.

– Vi får ofta frågor om varför vi inte tar hänsyn till klimatförändringarna i våra befolkningsprognoser.

Det ett förändrat klimat skulle kunna påskynda är fattiga människors flytt till städer. Huvudanledningen till urbaniseringen i Afrika är befolkningsökningen på landsbygden, och den leder i sig till vattenbrist.

– Det är en enorm urbanisering i fattiga länder. En världskarta om hundra år kanske visar att folk bor på andra ställen. Men den temperaturökning man ser är kanske inte den drivande flyktingkraften. 

Skarman konstaterar också att många av världens allra fattigaste människor bor i områden som anses särskilt sårbara för klimatförändringar. Dessa människor är de som har minst möjlighet att utvandra.

Som DN.se tidigare berättat finns ännu få tecken på att antalet väderkatastrofer i världen ökat, annat än att antalet varma dagar gått upp och antalet kalla gått ner. Däremot har antalet rapporterade katastrofer ökat kraftigt – samtidigt som antalet dödsfall i väderrelaterade katastrofer minskat ungefär lika dramatiskt.