Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Ingen babylycka för var åttonde mor

Var åttonde nybliven mamma drabbas av en så kallad förlossningsdepression. Babylyckan grusas. Orsakerna är till stora delar okända. Nu visar dansk forskning att det kan vara tecken på annan psykisk sjukdom.

Att få barn och bli förälder är en av de mest omvälvande sakerna i livet. Förväntningarna är skyhöga. Inte minst på mamman som helst ska vara utom sig av lycka.

– Det finns höga krav på att allt bara ska vara ett enda stort rosenskimmer, säger Ann Josefsson, överläkare vid kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.

Men så blir det inte alltid. Det händer att skimret uteblir. I stället blir den nyblivna mamman, till omgivningens stora förvåning, inte glad – utan deprimerad.

Omkring 13 procent av alla nyblivna mammor drabbas av en det som kallas förlossningsdepression månaderna efter förlossningen.

– Framför allt påverkas den så viktiga anknytningen till barnet. Det behöver inte alltid handla om glad eller ledsen, utan det kan lika gärna ta sig andra uttryck, som att mamman blir handlingsförlamad, ointresserad eller känslomässigt oengagerad i det nyfödda barnet. Det viktigaste budskapet är att det inte är något att skämmas för och att det finns hjälp att få, fortsätter Ann Josefsson vars avhandling 2003 handlade om just förlossningsdepression.

Men varför drabbas vissa kvinnor, men inte andra?

Orsakerna är till stora delar okända. På senare år har dock forskarna allt mer börjat förstå att en förlossningsdepression kan vara tecken på annan psykisk sjukdom.

I dagarna publiceras en studie i den vetenskapliga tidskriften Jama som ytterligare stärker misstankarna om en koppling mellan förlossningsdepression och bipolär sjukdom.

Det är forskare vid Aarhus universitet i Danmark som har samlat in data från drygt 120 000 danska kvinnor födda mellan 1950 och 1991. Alla hade någon gång i livet varit i kontakt med den psykiatriska vården. Cirka 3 000 av dessa kvinnor fick i ett senare skede diagnosen bipolär sjukdom. Bland dessa kvinnor hade en betydligt högre andel sökt vård för första gången precis efter förlossningen. Analysen visade också att ju svårare depression i samband med förlossningen, desto högre var risken att få diagnosen bipolär sjukdom senare i livet.

Forskarna tror dock inte att det är förlossningsdepressionen i sig som utlöser den bipolära sjukdomen, utan att den snarare är ett tecken på annan psykisk sjuklighet som varit oupptäckt.

Lars Häggström är psykiater vid Affecta psykiatrimottagning i Halmstad och har skrivit en bok i ämnet. Han varnar för att ta eventuella tecken på depression efter förlossningen alltför lättvindigt.

– Den vanligaste dödsorsaken bland nyblivna mammor är självmord till följd av en förlossningsdepression. Så det finns alltid en risk. Därför är det extremt viktigt att dessa kvinnor upptäcks och får behandling så snabbt som möjligt. Man brukar säga att mellan 10 och 20 procent av alla gravida kvinnor lider av psykisk ohälsa under eller efter graviditeten. Om man haft depressioner tidigare i livet eller har bipolär sjukdom har man en ökad sårbarhet för att drabbas av förlossningsdepression. Det är inget skäl till att inte skaffa barn, men kvinnan bör vara medveten om risken.

Samtal och läkemedel hjälper

Omkring 13 procent av de nyblivna mammorna drabbas av förlossningsdepression.

Vanliga symtom är nedstämdhet, trötthet, humörsvängningar och ångest samt koncentrationssvårigheter och minskad livslust. Tillståndet ska dock inte blandas ihop med de tillfälliga perioder av nedstämdhet, så kallad baby blues, som upp till varannan nybliven mamma upplever.

Förlossningsdepression behandlas ofta framgångsrikt med samtalsterapi och/eller antidepressiva läkemedel.

Källa: Sjukvårdsrådgivningen 1177

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.