Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Ingen gräddfil för antroposoferna

Antroposofiska Vidarkliniken.
Antroposofiska Vidarkliniken. Foto: Fredrik Funck

Det blir ingen speciallösning för de antroposofiska preparaten, utan de måste anpassas till övriga kategorier i läkemedelslagstiftningen. Men Vidarkliniken får fem år på att finna sig i den nya ordningen.

Regeringen ska inte längre kunna ge tillfälliga försäljningstillstånd för antroposofiska preparat. I dag beslutade regeringen att föreslå att lagen ska ändras och den möjligheten tas bort från och med den 1 juli 2018.

Den som främst berörs av detta är den antroposofiska Vidarkliniken som sedan 1993 årligen, bortsett från något år, fått ett tillfälligt tillstånd från regeringen att använda antroposofiska preparat från Weleda och Wala utan att de gått igenom en myndighetskontroll. Allt annat som används som läkemedel i Sverige behöver registreras eller godkännas av Läkemedelsverket.

– Det blir ingen särskild ordning för de antroposofiska preparaten. Man får ansöka hos Läkemedelsverket på samma villkor som andra läkemedelsföretag, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström och fortsätter:

– I grund och botten vilar läkemedelslagstiftningen på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det vi gör nu är ett slags förtydligande, men vi ger samtidigt en möjlighet i enlighet med de regelverk som redan finns för att ansöka om registrering av de här preparaten. Det tycker jag är en bra avvägning. Det skapar ingen gräddfil och samtidigt större tydlighet. Det viktiga är att det inte kommer att finnas möjlighet att ge undantag för antroposofiska preparat.

Efter att lagstiftningen trätt i kraft, den 1 juli 2018, kommer övergångsregler att gälla under tre år. Det betyder att regeringen kommer att ge ett fortsatt tillfälligt försäljningstillstånd för preparaten under den perioden.

– Det är ganska vanligt att det finns en övergångsperiod när man stiftar en ny lag eller förändrar den så att de som tillhandahåller de här preparaten ska kunna ställa om verksamheten. Vi har bedömt att den här övergångsperioden är rimlig eftersom särlagstiftningen funnits sedan 1993, säger Gabriel Wikström.

Men från den 1 juli 2021 måste de företag som säljer de antroposofiska preparaten ansöka om registrering eller godkännande hos Läkemedelsverket enligt de regler som gäller för vanliga läkemedel, homeopatiska medel, växtbaserade medel eller naturläkemedel. Den möjligheten finns redan i dag.

Det är olika typer av regler som gäller för de olika kategorierna. Men vilken kategori som de olika antroposofiska preparaten ska hamna inom avgör inte regeringen, även om många troligen ryms i gruppen homeopatiska medel. Då försvinner dock möjligheten att injicera de antroposofiska homeopatiska preparaten, eftersom homeopatiska medel i Sverige bara får användas oralt eller utvärtes.

Bakgrunden till beslutet är att EU sagt att de svenska tillfälliga tillstånden inte får fortsätta. Läkemedelsverket gav fyra förslag till hur de antroposofiska preparaten skulle kunna inlemmas i läkemedelslagstiftningen. Men regeringens beslut innebär att inget av dessa alternativ blir verklighet.

– Nej, de här olika alternativen fick mycket kritik från flera remissinstanser. Vi har så klart lyssnat på remissinstanserna och vägt de olika synvinklarna mot varandra. Det här undantaget har lett till att man haft en mer oreglerad situation för antroposofiska preparat.

Vidarkliniken hade i sitt remissvar föreslagit att de antroposofiska medlen skulle kunna användas i Sverige om de är godkända i ett annat europeiskt land. En anledning är att Sverige är en liten marknad och att det skulle bli för dyrt för de antroposofiska bolagen Weleda och Wala att registrera eller ansöka om godkännande för varje enskilt preparat.

– Vi kan inte låta en enskild aktör sätta dagordningen för vilka beslut vi fattar från regeringens sida. Vi måste fatta beslut utifrån de principer som vi tycker är viktiga. Det har varit att få en tydlighet i lagstiftningen, att inte skapa några gräddfiler åt något håll och att ge så lika villkor som möjligt. Det tycker vi har uppfyllt, säger Gabriel Wikström.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.