Det är illa nog att överviktiga personer har lägre status i samhället, fler sjukdomar och högre dödlighet. Dessutom ska de behöva höra alla motstridiga råd om hur de borde banta.
På tisdagen presenterades ännu en studie i ämnet, utförd på kvinnor i Uppsala. Den övertolkades i medierna under rubriker som "Atkins förkortar livet".
För bara ett par veckor sedan skrev bland annat DN om en studie som visar att den kolhydratfattiga Atkinsdieten är något mer effektiv som bantningsmetod jämfört med andra dieter.
Undra på att folk blir förvirrade.
Men man ska aldrig dra för stora växlar på en enda studie. Man måste jämföra dem med liknande studier av andra forskare.
Vad gäller den extremt kolhydratfattiga Atkinsdieten finns åtminstone fyra välgjorda studier i ledande medicinska tidskrifter från de senaste åren. De pekar åt samma håll: kvinnor som följer Atkins minskar något mer i vikt jämfört med dem som följer andra dieter. De som har följt Atkins har lika bra eller bättre värden på blodfetter, blodsocker och blodtryck.
Tyvärr finns inga lika stora, välgjorda bantningsstudier på Montignacs diet, som är vanligare i Europa. Inte heller på andra så kallade GI-dieter, som betonar att man ska äta långsamma kolhydrater men undvika socker och andra snabba kolhydrater.
Den nya studien om Uppsalakvinnorna är mycket gediget utförd. Bland författarna finns ett par av världens bästa epidemiologer: Hans-Olov Adami från Karolinska institutet och greken Dimitrios Trichopoulos.
Men observera att de inte har undersökt Atkins, Montignac eller några andra bantningsdieter. De har rätt och slätt frågat 42.000 kvinnor i Uppsala hur mycket kolhydrater respektive protein de äter.
Resultaten visar att kvinnorna i studien löpte en något större risk att dö, framför allt i hjärt- och kärlsjukdomar, om de åt mindre kolhydrater och mer proteiner.
De här resultaten skiljer sig från en liknande större studie, som publicerades i USA för några månader sedan. Där undersöktes över 80.000 sjuksköterskor, och forskarna kunde inte hitta någon skillnad i dödlighet hos dem som åt mycket eller lite kolhydrater.
Däremot hittade de amerikanska forskarna ett annat tydligt samband: ju lägre glykemiskt index i kosten, desto lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Och här handlade det om stora skillnader. Med andra ord: det kvittar hur stor andel kolhydrater du äter, bara de är långsamma.
Forskarna bakom den nya studien har tyvärr inte beaktat om Uppsalakvinnorna ätit långsamma eller snabba kolhydrater. Läskedrycker och fullkornsbröd har räknats på samma sätt. Det är en allvarlig svaghet i deras studie.
Övervikt och fetma är på väg att bli Europas största hälsoproblem. Hälften av Sveriges män och en tredjedel av kvinnorna är överviktiga. Många famlar efter de bästa bantningsmetoderna. Därför är det utomordentligt viktigt med forskning som faktiskt kan ge vägledning. Det som verkligen behövs är stora studier som slumpmässigt delar upp överviktiga personer i olika grupper och jämför olika dieter under flera år.