Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Internationella avtal kan rädda klimatet

Majsfält i Nebraska i september 2012. Ett varmare klimat leder till värre torka och mindre skördar samtidigt som en växande världsbefolkning behöver mer mat.
Majsfält i Nebraska i september 2012. Ett varmare klimat leder till värre torka och mindre skördar samtidigt som en växande världsbefolkning behöver mer mat. Grafik: Nati Harnik/AP

Klimatförändringarna leder till matbrist, översvämningar, torka och krig. Internationella överenskommelser krävs för att vända utvecklingen. Förbudet mot freoner visar att avtal är möjliga.

I Warszawa pågår just nu FN:s 19:e klimattoppmöte. I två veckor ska fler än 200 länder försöka enas om första steget mot en överenskommelse vid det stora klimatmötet i Paris 2015.

I veckan kom också världsmeteorologiska organisationen WMO:s rapport om läget för klimatet hittills i år.

Den visar att 2013 är på god väg att bli ett av de tio varmaste åren sedan mätningar började 1850. Dessutom har Angola och Namibia drabbats av den värsta torkan på 30 år, medan extrem nederbörd i Centraleuropa under våren ledde till de största översvämningarna av Donau och Elbe sedan 1950.

I mars nästa år ska klimatpanelen IPCC träffas för att sammanställa andra delen av sin femte klimatrapport, som handlar om klimateffekter, anpassning och sårbarhet.

Redan nu har utkastet läckt ut på nätet. Det talar om en framtid med brist på mat.

Även om klimatförändringarna kan gynna jordbruket i vissa områden kan världens totala skördar minska med två procent varje decennium under resten av seklet om utsläppen av växthusgaser fortsätter som i dag.

Samtidigt kommer efterfrågan på mat att öka med 14 procent per decennium fram till 2050 när världens befolkning växer.

Enligt utkastet leder fortsatta utsläpp till fler och värre översvämningar när haven stiger, hungersnöd i fattiga länder, brist på vatten i jordbruket, extremväder som slår ut infrastruktur, och värre – farligare och dödligare värmeböljor. Hela ekosystem i hav och på land kan kollapsa.

Rapportförfattarna skriver också om att klimatförändringarna indirekt leder till väpnade konflikter som inbördeskrig, politiskt våld och våldsamma upplopp.

Det finns alltså många anledningar att hoppas att förhandlarna i Warszawa kommer närmare en överenskommelse. Internationella avtal är möjliga, och kan även få oväntade effekter, enligt Fransisco Estrada, riskforskare vid institutet för miljöstudier vid Vrijeuniversitetet i Amsterdam.

Han och två kolleger har studerat klimatet under 1900-talet med statistiska metoder som filtrerar bort naturliga variationer för att få fram människans påverkan. Deras resultat publiceras i veckans nummer av tidskriften Nature Geoscience.

En effekt forskarna hävdar att de ser är att Montrealprotokollet från 1987, som begränsade användningen av freoner, också ledde till en dämpning av den globala uppvärmningen, eftersom freoner är växthusgaser.

– Även om det inte var syftet är Montrealprotokollet det mest framgångsrika internationella avtalet för att begränsa klimatförändringarna. Utan det skulle medeltemperaturen vara 0,1 grader varmare, säger Fransisco Estrada.

Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, är inte lika övertygad.

– Statistiska studier kan inte säga något om orsakssamband. Man kan möjligen spekulera om att det finns ett samband men inte säga att det faktiskt gör det.

Fransisco Estrada menar att stoppet av freoner förklarar varför uppvärmningen har gått långsammare det senaste decenniet, medan Michael Tjernström, liksom de flesta andra klimatforskare, tror på fysikaliska och meteorologiska förklaringar. Men båda är överens om vad som krävs för att hejda att uppvärmningen i framtiden:

– Kraftiga minskningar i koldio-xidutsläppen. Allt annat är sekundärt. Och det kommer att kräva internationella överenskommelser. Det viktigaste enskilda människor kan göra är att skaffa information, engagera sig och kräva att de politiker som de anser skall representera dem gör något, säger Michael Tjernström.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.