Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Vetenskap

IPCC:s rapport: Bråttom att minska utsläppen om vi ska klara klimatmålen

Det krävs drastiska åtgärder och det är bråttom. Men det är fortfarande möjligt att begränsa uppvärmningen till två grader vid seklets slut enligt FN:s klimatpanels rapport som presenteras i dag söndag.

Våra utsläpp av växthusgaser ökade snabbare mellan år 2000 och 2010 än under något av de tre föregående decennierna, trots alla försök att minska dem. Om ingen drastisk förändring sker kommer medeltemperaturen vid slutet av seklet att vara mellan tre och mer än fem grader högre än 1850, enligt klimatpanelen IPCC:s senaste rapport.

– Vi har endast några få år på oss att börja vidta åtgärder. Om vi fortsätter som nu fram till 2030 är det mycket osannolikt att vi sedan skulle kunna vända skutan och klara oss under två graders uppvärmning, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet och en av rapportens huvudförfattare.

Utsläppen måste minska med mellan 40 och 70 procent till 2050, enligt rapporten. Det är framför allt fyra saker som krävs för att klara målet:

· Avskaffa subventionerna för fossila bränslen.

· Införa utsläppsrätter eller skatt på koldioxid.

· Ge stöd och bra villkor för förnybar energi.

· Förhandla fram internationella avtal så att alla länder inför samma åtgärder.

– Att detta är vad som krävs visste ju många av oss redan innan. Men det nya är att IPCC nu har enats om det, säger Thomas Sterner.

Han betonar hur viktigt det är med internationella avtal.

– Det har ju ingen betydelse om bara Sverige gör detta, och inte så värst stor betydelse att hela EU gör det heller. Det vill till att i stort sett alla är med på det. Vi kommer aldrig att få med oss alla världens länder. Men de 20 största länderna måste snabbt komma med.

Hela veckan har panelen suttit i Berlin och förhandlat om rapporten och gått igenom, diskuterat och godkänt varje ord i en 30 sidor lång sammanfattning för beslutshavare.

Diskussionerna har varit heta. Bland annat fick flera diagram tas bort ur sammanfattningen, eftersom de delar in världen i låg-, medel- och höginkomstländer. De visade tydligt att världens rikaste länder släpper ut mest växthusgaser, men också att utsläppen ökar snabbast i länder som Kina som har haft stor ekonomisk tillväxt. Enligt Thomas Sterner ville utvecklingsländerna istället ha kvar indelningen från Kyotoprotokollet, där bara världens rikaste länder är bundna att minska sina utsläpp.

– Detta är en storpolitisk konflikt, och den är inte helt irrelevant. I grunden handlar det om vilka styrmedel som ska till och vem som ska betala, säger han.

Användning av fossila bränslen står för hela 80 procent av ökningen av utsläpp under det senaste decenniet. Enligt IPCC:s rapport måste länderna effektivisera energianvändningen och satsa på energikällor med inga eller mycket små utsläpp av växthusgaser, som sol- och vindkraft och kärnkraft, och tekniker som samlar in koldioxid från elkraftverk och lagrar den under marken.

Panelen lyckades till slut enas om sammanfattningen, trots att det fanns länder som invände sig mot i stort sett varje mening.

– I grunden är det stötande att länder försöker förhandla om vetenskap. Men det var ändå mindre allvarligt än jag hade befarat i mitt värsta scenario. Och forskarna har verkligen stått på sig och visat vetenskaplig integritet, säger Thomas Sterner.