"Jaget" flyttat från kroppen

Publicerat 2007-08-23 20:00

Forskare i Sverige och Schweiz har kunnat flytta människans "jag" till en plats utanför kroppen. Upptäckten öppnar för helt nya möjligheter att uppleva dataspel eller operera på distans. Dessutom påverkas en flera hundra år gammal filosofisk diskussion.

Skriv ut Tipsa Textstorlek

0 kommentarer
0 Bloggar

Tusentals år av diskussion om jaget

Frågan om vad "jaget" och "medvetandet" eller "själen2 egentligen är har sysselsatt filosofer åtminstone sedan antikens greker. Även psykologer, sociologer och teologer har försökt ringa in begreppen. Först det senaste decenniet har neuroforskare med experimentella metoder börjat utforska grunden för människans uppfattning om sig själv.

Platon för 2.400 år sedan menade att själen är kroppens essens, och att den lever i vidare i någon form efter kroppens död. Aristoteles som verkade några år senare ansåg däremot inte att själen kan skiljas från kroppen.

Flera religioner, däribland kristendomen, tror liksom Platon att jaget eller själen kan leva vidare utan kroppen. Buddismen tar avstånd från sådana tankar.

Fransmannen René Descartes ägnade sig mycket åt begreppet själ på 1600-talet. Han menade att själen sitter i människans tallkottskörtel och att den inte följer fysikens lagar. På 1700-talet formulerade bland andra engelsmannen David Hume tankar om att jaget egentligen inte existerar annat än som ett antal sinnesintryck i kroppen.

Under 1900-talet har den brittiske filosofen Derek Parfit utvecklat tankar om hur jaget står sig i förhållande till ny teknik. Den amerikanske filosofen Daniel Dennett har skrivit om det mänskliga medvetandet ur ett utvecklingshistoriskt perspektiv.

De studier som redovisas i fredagens Science är ett genombrott i den experimentella forskningen om hur jaget formas i hjärnan.

GRAFIK: Jaget (192 kB)

Ibland vittnar människor om ögonblick när de har betraktat sin egen kropp liksom från utsidan. Fenomenet uppkommer bland annat när människor är svårt sjuka eller i samband med epilepsianfall.

Hjärnkirurger har också kunnat framkalla upplevelsen att vara utanför sin kropp, när de med sina instrument har vidrört särskilda ställen i hjärnan.

Nu har två forskargrupper medvetet framkallat illusionen i kontrollerade experiment.

Henrik Ehrsson, läkare och forskare på Karolinska institutets institution för neurovetenskap presenterar sina rön i dagens nummer av tidskriften Science. I samma nummer finns en liknande rapport av en schweizisk forskargrupp.

- Man ser det här som ett genombrott i att kan kunna förflytta jaget i rummet, Det ökar förståelsen hur hjärnan representerar kroppen, säger Henrik Ehrsson själv.

Frågan om vad "jaget" egentligen är för något har sysselsatt filosofer i tusentals år, men först den allra senaste tiden har experimentellt inriktade neuroforskare börjat undersöka det mänskliga medvetandets väsen.

- Vi har börjat med den mest grundläggande delen, Vi intresserar oss för kroppsuppfattningen, som frågan om hur vi skiljer på den egna kroppen och omgivningen, säger Henrik Ehrsson.

Han tror att upptäckten framför allt kommer att få praktisk betydelse.

- Man skulle kunna konstruera dataspel där man har en virtuell kropp som man upplever blir ens egen kropp.

Han kan också tänka sig kirurger som styr kirurgrobotar med hela armarna, inte som med dagens joy-stick.

- I framtiden skulle man kunna tänka sig att projicera kirurgens jag, så att personen får en illusion av att vara i operationssalen. Då skulle kirurgen kunna bli mycket mer intuitiv.

Virtuella rymdfärder är ett annan tänkbart område.

- Nasa har redan projekt på många miljarder. I stället för riktiga astrounater skulle man kunna ha robotar som liknar astronauter. Man skulle styra jaguppfattningen så att astronauter på jorden upplever att de är exempelvis på månen. Det skulle bli mycket billigare.

Illusionen bygger på att både synintryck och känselintryck inbillar personen att den befinner sig någon annanstans än i verkligheten. Henrik Ehrsson har använt en video, ett par tredimensionella videoglasögon och petat till försökspersonerna med en pinne. (Se grafik,)

Den schweiziska gruppen har gjort ett ännu enklare experiment, som i högre grad bygger på känselintryck. Försökspersonerna får se en docka bli borstad på ryggen, samtidigt som de själva blir borstade på ryggen. Då upplever de sig förflyttade till dockans plats i rummet.

Henrik Ehrsson tror att flera områden hjärnan är inblandade i illusionen.

- Det handlar om multisensoriska område i hjärnbarken, både i pannloben och i hjässloben, som integrerar signaler från olika känslosystem, som syn, hud, muskler och balansorgan. De här är viktiga områden för att tolka syn- och känslointryck och skapa en helhet, säger Henrik Ehrsson.

Karin Bojs