Den orangeröda grannplaneten är extra lätt att se på himlen just nu.. På onsdagen, den 27 augusti, klockan 11.51, svensk tid, befann sig vår grannplanet Mars närmare jorden än den har gjort på nästan 60.000 år. Det har en amatörastronom i Italien räknat ut.
Inte för att planetrekordet har någon större betydelse för professionella astronomer, men för allmänheten kan det vara skojig kuriosa att Mars bara är 5,6 miljoner mil bort, vilket inte har skett på 59.619 år.
- För astronomer som arbetar med Mars är det snarast ett problem att planeten nu blir så ljusstark. Stora teleskop blir bländade, berättar Ola Karlsson som forskar om vårt planetsystem på Uppsala observatorium.
Allmänheten kan däremot glädjas åt att den orangeröda grannplaneten är extra lätt att se på himlen just nu. Den går upp efter nio på kvällen i sydost och går ned i sydväst strax före gryningen.
Det nära avståndet beror på en rad sammanträffanden:
För det första befinner sig Mars och Jorden i så kallad opposition: de står uppradade på ett rakt led i förhållande till solen. En sådan opposition inträffar en gång per 2,1 år. Om det vore frågan om en kapplöpning skulle man kunna säga att jorden just nu varvar Mars. Jorden är ju den snabbare av de två planeterna. Vi gör ett varv runt solen på ett år, medan Mars behöver 1,88 jordår för att ta sig runt.
Men årets opposition är lite speciell. Den inträffar när Mars befinner sig i så kallad perihelion - det vill säga allra närmast solen i sin elliptiska bana.
Jorden däremot befinner sig samtidigt i aphelion, allra längst bort från solen. En sådan kombination av Mars perihelion och jordens aphelion inträffar bara vart 79:e år.
För att ytterligare krångla till saken är varken Mars eller jordens elliptiska banor konstanta. De förändras och blir mer eller mindre avlånga under inverkan av tyngdkraften från andra himlakroppar i närheten. Även dessa förändringar sker i vissa cykler.
Den franske matematikern Henri Poincaré visade i slutet av 1800-talet att så fort mer än två kroppar är inblandade, är det i princip omöjligt att exakt räkna ut hur de påverkar varandra. Men experter på celest mekanik (himlakropparnas mekanik) kan komma väldigt nära, i synnerhet om de har tillgång till mycket datorkraft.
Italienaren Aldo Vitagliano är just en sådan expert, trots att han egentligen är amatör inom astronomin. Hans dagliga jobb är som professor i kemi vid ett universitet i Neapel. Men Aldo Vitagliano har utformat ett datorprogram med vars hjälp man kan räkna ut läget för himlakroppar i vårt solsystem. Han matade in solen, jorden, alla planeterna samt de största kända asteroiderna Ceres, Pallas och Vesta i sitt program och körde sin snabbaste dator (en 1700 MHZ Pentium 4).
Astronomer vid andra institutioner har bekräftat Vitaglianos beräkningar.
Även om professionella rymdforskare inte är betjänta av ett så extremt rekord, passar de på att utnyttja att Mars just nu befinner sig i ett gynnsamt läge för den som vill åka dit.
Inte mindre än fyra Marsexpeditioner är på väg just nu: en europeisk, två amerikanska och en japansk. Europas egen Mars Express - med svenska instrument ombord - har kommit halvvägs och ska förhoppningsvis skicka ned landaren Beagle 2 på juldagen.