Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Jorden värms mer när tundran tinar

Upp till två tredjedelar av den djupfrysta tundran på jorden kommer troligen att smälta bort inom 200 år på grund av det allt varmare klimatet, varnar forskare i USA. Då frigörs enorma mängder växthusgaser som ytterligare spär på uppvärmningen.

Permafrosten täcker en femtedel av jordens landyta, större delen i nordöstra Sibirien, nordligaste Nordamerika och på Grönland. Den globala uppvärmningen har de senaste decennierna varit störst på nordliga breddgrader. Våren kommer flera veckor tidigare och hösten betydligt senare än för 25 år sedan.

Det innebär att den frusna tundran nu tinar och smälter allt snabbare. Flera forskare har slagit fast att utsläppen av både koldioxid och metan ökat kraftigt de senaste åren, vilket bidrar till växthuseffekten och den globala uppvärmningen.

Nu har forskare vid Nationella snö- och isdatacentret (NSIDC) i Boulder, USA, för första gången beräknat hur mycket kol, i form av koldioxid, som i framtiden kommer att läcka ut från smältande tundror till atmosfären.

De utnyttjade olika framtidsscenarier och prognoser för hur marktemperaturerna kommer att öka som FN:s klimatforskarpanel (IPCC) tagit fram. Forskarna uppskattar att mellan 29 och 59 procent av permafrosten, som det tog tiotusentals år att bilda, kommer att vara försvunnen till 2200.

Det leder enligt studien till att grovt räknat ytterligare 190 miljarder ton frigörs till atmosfären, det mesta redan inom 100 år. Det motsvarar runt en femtedel av det kol som finns i atmosfären i dag.

– Det utgör samtidigt hälften av det kol som släppts ut i atmosfären sedan industrialismens genombrott. Det är väldigt mycket kol, säger Kevin Schaefer som lett studien.

Enligt forskarna kommer den smältande tundran redan om 20 år att börja släppa ut mer koldioxid än den absorberar.

Tinande broccoli

Kolet kommer från växtmaterial som djupfrystes i marken under den senaste istiden som slutade för cirka 11 600 år sedan.

Kevin Schaefer liknar mekanismen vid förvaring av broccoli i frysen.

– Så länge den är djupfryst håller den sig stabil i många år. Men när du tar ut ur frysen tinar den och förstörs så småningom, säger han.

Exempelvis centrala Sibirien har på 40 år blivit mer än tre grader varmare än genomsnittet globalt. Tundrans is och snö som normalt reflekterar solljuset har smält bort och blottlagt enorma arealer. De mörka ytorna drar åt sig mer solljus och värms upp mer än tidigare.

Ekosystemen rubbas, arter slås ut och när de frusna torvmarkerna tinar frigörs inte bara enorma mängder koldioxid utan också mycket metan, en växthusgas som är 21 gånger kraftigare än koldioxid. Och så ser det ut längs hela tundrabältet, inklusive Alaska och Grönland.

Tuffare utsläppskrav

Före industrialismens genombrott fanns runt 280 miljondelar (ppm) koldioxid i atmosfären. I dag ligger halten strax under 390 ppm. Och utsläppen fortsätter att öka.

FN:s klimatforskare har slagit fast att koncentrationen av alla växthusgaser, varav koldioxid utgör cirka 80 procent, måste stabiliseras vid 450 ppm för att den globala uppvärmningen ska stanna vid högst två grader. Då krävs att industriländerna minskar sina växthusgasutsläpp drastiskt.

Men Kevin Schaefer och hans kollegor tvivlar på att det räcker, med tanke på resultaten i deras studie.

– Problemen blir hela tiden allt svårare. Det blir svårt att minska utsläppen i vilket fall (enligt IPCC:s slutsatser), men nu måste vi få ner utsläppen ytterligare. Vi måste få ut det budskapet nu, säger Kevin Schaefer.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.