Den samlade växtligheten på jorden förmår inte ta upp lika mycket kol från atmosfären som tidigare. Deras förmåga att absorbera våra utsläpp av koldioxid har minskat.
Orsaken tros vara ökande torka på södra halvklotet.
Det hävdar forskare vid University of Montana i USA. De har mätt tätheten hos växtligheten i alla världsdelar med hjälp av satellitdata från 2000 till 2009, och uppskattat tillväxten genom att väga in bland annat nederbörden.
På så vis har man fått ett mått på den så kallade nettoprimärproduktionen (NPP), det vill säga hur mycket kol som växterna tagit upp från atmosfären och omvandlat till växtbiomassa.
Tidigare studier visade att NPP ökade mellan 1982 och 1999, sannolikt som en effekt av stigande temperaturer och ökande solinstrålning, vilket gjort växtsäsongen i stora områden mycket längre.
I den nya studien, som publiceras i tidskriften Science, hade man väntat sig att den uppåtgående trenden skulle fortsätta — inte minst med tanke på att det gångna årtiondet var det varmaste som noterats på jorden sedan mätningarna startade.
Men i stället blev resultatet det omvända. Växternas produktion har visserligen fortsatt att öka på norra halvklotet, främst i Nordamerika och norra Centralafrika, men detta har inte förmått uppväga en rejäl minskning över nästan hela södra halvklotet. Växterna har tappat kraft i Sydamerika, södra Afrika, Indonesien och Australien.
Boven i dramat tros vara minskande nederbörd och torka. Amazonas drabbades av en extrem torka 2005, och den allmänna trenden på de södra kontinenterna har varit en långsam uttorkning.
Sammantaget tyder analysen på en minskning av NPP med 550 miljoner ton kol. Detta kan låta försumbart eftersom landväxternas totala NPP per år beräknats till 60 miljarder ton per år. Men forskarna påpekar att det är minskningen i sig som är allvarlig.
Växterna på jorden gör oss människor en enorm gratistjänst genom att kontinuerligt absorbera runt hälften av våra koldioxidgasutsläpp. Nu finns risken att deras kapacitet börjar avta.