Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Vetenskap

Babylonierna lärde oss konsten att förutsäga framtiden

”Du tar dig an arbetet på ett avslappnat och stabilt sätt och klarar av även de svåraste uppgifter framgångsrikt. Om du är singel kommer du sannolikt kunna ägna dig åt romantik.”

Så löd ett dagshoroskop för mig i fredags. Det är förstås trams! I just detta fall möjligen harmlöst trams – vaga och positiva formuleringar, som kanske kan uppmuntra och roa för stunden om man har det kynnet. Likväl trams. Det finns värre exempel, inklusive politiker som låter sina beslut styras av astrologers förutsägelser.

Men hur mycket jag än ogillar dagens horoskop är det intressant att söka efter rötterna. De är nämligen gemensamma för astrologernas bondfångeri och för den seriösa astronomin och matematiken.

Som den här artikeln visar, använde människor i Babylonien, nuvarande Irak, för över två tusen år sedan avancerad matematik, och kunde på så sätt förutsäga hur planeten Jupiter skulle röra sig på natthimlen. Såvitt vi vet blev sådan matematik inte känd i Europa förrän på 1300-talet.

Gamla tiders härskare höll sig med astrologer/astronomer för att få förhandsinfo om framtiden. Och visst kunde experter med rätt kunskaper förutsäga mycket av himlakropparnas rörelser. Men astrologerna försökte också förutsäga händelser på jorden, vilket självklart var påhitt.

Ett exempel är Johannes Kepler, verksam i början av 1600-talet. Han arbetade delvis som astrolog och hade en del helflummiga idéer, men det var också han som räknade ut att planeterna rör sig i elliptiska banor. Vilket sedan låg till grund för Isaac Newtons beskrivning av gravitationen, den klassiska mekaniken och hela den moderna vetenskapen.

Man kan säga att Johannes Kepler fullföljde jobbet som de gamla babylonierna hade påbörjat.

Hur mycket jag än ogillar dagens horoskop är det intressant att söka efter rötterna.

 

Astronomins rötter går dock mycket längre tillbaka än till de gamla babylonierna.

De första beläggen för att människor har observerat himlakropparnas rörelser är lika gamla som det första jordbruket i Centraleuropa, omkring 7 000 år.

När de första bönderna rörde sig från nuvarande Ungern och upp genom Tjeckien, Österrike, Polen, Tyskland och England, byggde de stora solobservatorier. Med dessa observatoriers hjälp kunde de hålla reda på sommar- och vintersolstånd, höst- och vårdagjämning. I Goseck i Tyskland finns en nutida rekonstruktion som visar hur ett solobservatorium såg ut när det användes, med stora cirklar av diken, vallar och hundratals höga ekstockar med gluggar just där solen visade sig vid vintersolståndets soluppgång och solnedgång.

Där den legendariska stenformationen Stonehenge i England ligger i dag, finns spår av ett stort antal äldre, cirkelformade konstruktioner av diken, vallar och trästockar, som liknar dem i Goseck och övriga Centraleuropa.

Och det mest spektakulära fyndet från Europas bronsålder är Himmelsskivan från Nebra. Den är troligen ungefär 3 600 år gammal, av koppar och stor som en pizza, med guldplåtar som föreställer månen i olika faser och stjärnhopen Plejaderna.

Guldplåtar längs kanterna på Himmelsskivan från Nebra hade precis samma funktion som gluggarna mellan ekstockarna i  Goseck och gapen mellan några av stenarna i  Stonehenge. De visade var solen skulle befinna sig vid sommarsolstånd och vintersolstånd.

Den som förstod att avläsa Himmelsskivan kunde alltså förutsäga framtiden. På riktigt. Åtminstone den delen av framtiden som handlade om hur solens bana på himlen skulle förändras, och därmed även årstidernas lopp.

På Gosecks, babyloniernas och Johannes Keplers tid gick det att lura i folk att den som kan förutsäga solens, månens och planeten Jupiters rörelser, också kan veta hur det ska gå i kommande krig och andras människors kärleksliv.

En del låter sig dessvärre luras på samma sätt än i dag. Trots att astrologernas och de seriösa astronomernas vägar skildes åt för flera hundra år sedan.