Vetenskapskrönikan

Karin Bojs: Bottenrekord för isen i Arktis

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Nu är det dags att åka om du har en båt och vill till Asien eller Amerikas västkust. Både Nordostpassagen och Nordvästpassagen ligger öppna.

Nu är det dags att åka om du har en båt och vill till Asien eller Amerikas västkust. Både Nordostpassagen och Nordvästpassagen ligger öppna.

Du kan rentav köra en stor oljetanker, utan isbrytare, längs hela Sibiriens kust. Eller segla ett varv runt Nordpolen, som en rysk besättning gjorde förra året.

Istäcket i norra ishavet har just nu den näst minsta utbredning som har observerats sedan satelliterna började mäta för över trettio år sedan. Nivån ligger mycket nära rekordåret 2007 och det är en helt öppen fråga – beroende på vädret de närmaste veckorna – om 2011 blir ett nytt rekordår.

Annons:

Isens utbredning mäts av flera olika satelliter och rapporteras av bland andra USA:s nationella centrum för snö- och isforskning, NSIDC.

Om vi ser till isens volym i stället är 2011 troligen redan ett rekordår.
Volymen är svårare att mäta än isens yta. Satelliterna ger begränsad information om djupet på istäcket. Forskare kompletterar därför med bojer som placeras ut på isen och med observationer från militära ubåtar. Dessa uppgifter körs sedan i datamodeller. Dessa modeller visar att isvolymen i år är mycket mindre än genomsnittet för år 1979–2010 och även en bra bit mindre än rekord­året 2007.

Det finns ju folk som inte tror på att världen håller på att bli varmare. De måste ha väldigt svårt att förklara bort den krympande isen i Arktis.

Naturligtvis spelar naturliga variationer en viss roll. En ny studie av Jennifer Kay på USA:s nationella center för atmosfärforskning uppskattar att ungefär hälften av avsmältningen kan förklaras med naturliga variationer, såsom förändrade vindar. Resten beror på att jorden blir varmare.

Och den globala uppvärmningen beror i sin tur till stor del på att människor släpper ut så mycket koldioxid och andra växthusgaser. Det är nästan alla forskare, som faktiskt arbetar med frågan, överens om. Att många andra personer har invändningar av politiska eller ekonomiska skäl är en annan sak.

Dock finns en liten grupp forskare som på allvar hävdar att förändringar i solens strålning skulle kunna stå för en betydande del av uppvärmningen. De föreslår ett komplicerat indirekt samband, där solens strålar samverkar med den kosmiska strålningen och påverkar molnbildningen, som i sin tur påverkar temperaturen på jorden.

Denna hypotes har nu undersökts i ett experiment kallat Cloud på europeiska partikelfysiklaboratoriet Cern utanför Genève. Resultaten, som publicerades i Nature i veckan, ger inte några belägg för det föreslagna sambandet mellan solstrålning och molnbildning.

Däremot ger Cloud annan ny och oväntad information om hur moln bildas. Det är välkommet, eftersom moln är den svåraste delen av hela klimatforskningen.
Klimatmodellerna kan bli ännu bättre i många detaljer, men huvudpoängen, att fossila bränslen påverkar klimatet, står på stadig grund.

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

is_london_500
Foto:AP, TT

 Reportrar under täckmantel avslöjade rekrytering. Så slussas pengarna. 14  7 tweets  7 rekommendationer  0 rekommendationer

JeanetteBonnier500
Foto: Fredrik Funck

 Är en av Sveriges rikaste. Äger ensam en tiondel av Bonnierkoncernen.

 Vägarna och dagarna du bör undvika. Trafiken i helgerna är särskilt farlig.

bil_144102
Foto:TT

Var firar du jul i år?

Annons:
nutidstestet_500
Foto:Henrik Montgomery/TT

Har du hängt med i veckans nyhetsflöde?  Gör veckans Nutidstest här. 28  4 tweets  24 rekommendationer  0 rekommendationer

MaddeChris500
Foto: Anders Wiklund/TT

 Bildspel: Söta småsessor. Prinsessan Madeleine och Chris väntar barn. 358  10 tweets  348 rekommendationer  0 rekommendationer

estelle_14485
Foto:Hovet

 Se den kungliga julhälsningen från Haga slott. Estelle klär granen – och gömmer sig under kudde. 7  3 tweets  4 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: