Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Vetenskap

Karin Bojs: Gärna LCHF men tänk på köttet också

En god vän har bestämt sig för att börja banta genom att drastiskt minska på andelen kolhydrater i maten. Vänkretsen är delad men jag tillhör dem som hejar på.

Några kilos viktminskning skulle säkert gynna vännens hälsa och välbefinnande. Och att dra ner på kolhydrater är lika säkert och effektivt som andra etablerade bantningsmetoder.

Det visar flera stora och välgjorda studier från USA och Israel, där försökspersoner har lottats till olika bantningsdieter. Även en stor sammanställning från svenska SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, konstaterade nyligen att lågkolhydratdiet fungerar lika bra som andra bantningsdieter för kraftigt överviktiga personer.

På kortare sikt, ett halvår, brukar de som drar ner på kolhydrater faktiskt gå ner mer i vikt än de som drar ner på fett eller proteiner. Men på ett och två års sikt brukar det inte vara så stor skillnad.

Jag tycker att man som normalviktig ska akta sig väldigt noga för att moralisera över dieter som faktiskt hjälper andra människor att hantera sin övervikt.

I lågkolhydratdieterna finns budskap som alla välnärda människor borde ta till sig. Först och främst nolltolerans mot sötade läskedrycker. Knappast några andra livsmedel har visat sig ha så starkt samband med övervikt och typ 2-diabetes. Dessutom borde vi vara mer återhållsamma med tillsatt socker över huvud taget, och även med naturligt söta fruktdrycker.

Världshälsoorganisationen WHO kom i veckan ut med ett nytt förslag angående socker i maten. Enligt de nya förslaget ska maximalt fem procent av våra kalorier komma från socker, inklusive naturliga fruktdrycker. Det är en halvering jämfört med den nuvarande rekommendationen som nöjer sig med en gräns på tio procent. Fem procent av en normal människas kaloriintag motsvarar ungefär två matskedar strösocker.

Potatismos, vitt bröd och öl är andra saker som lågkolhydratentusiasterna vill hålla nere på, och där finns inte heller någon anledning att säga emot. Kolhydrater som snabbt höjer vårt blodsocker är dåliga kolhydrater – så långt kan vi alla vara överens.

För mig är det också helt okej att folk äter en stor andel fett i sin mat. Men jag skulle föredra att mycket av det fettet kommer från nötter, feta fiskar och olivolja. Särskilt nötter och olivolja har i nya och mycket välgjorda studier visat sig skydda mot hjärt- och kärlsjukdom.

Något som däremot är kontroversiellt är att lågkolhydratkost tenderar att innehålla en hel del kött. Det är inte bra för miljön och inte för hälsan.

Kött – särskilt charkuterier och så kallat rött kött från nötboskap, gris och får – har i en rad stora undersökningar visat sig ha samband med vissa cancerformer, och även med diabetes och hjärt- och kärlsjukdom.

I veckan kom en intressant studie som nyanserar och förklarar en del samband. Den publiceras i tidskriften Cell Metabolism och huvudförfattaren heter Valter Longo.

Han har tidigare studerat en grupp människor i Ecuador med en genetisk defekt som gör dem ovanligt kortväxta. De har en störning i sitt system för en tillväxtfaktor som kallas IGF-1. En märklig bieffekt är att dessa människor sällan drabbas av cancer eller diabetes.

Den nya studien visar nu att den som äter mycket kött tenderar att få högre halter av IGF-1, och att höga halter av denna tillväxtfaktor gynnar utveckling av cancer-tumörer.

Dock gäller det i första hand personer under 65 år. Hos äldre minskar halterna av IGF-1, och då kan det vara fördelaktigt att äta lite mer protein, enligt de nya resultaten.

Slutsatsen är att medelålders människor gärna kan hålla igen på animaliskt protein. Som många andra välinformerade instanser redan tidigare har föreslagit: ett halvt kilo rött kött i veckan kan räcka.