Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Karin Bojs: Här är ännu en chans att rädda världen

Hemma köper jag alltid Kravmärkt och rättvisemärkt kaffe. Även kaffet i DN:s automater har sådana märken. De finns däremot inte på kaféet utanför redaktionen, där jag ofta handlar eftersom deras kaffe är lite godare än automaternas.

I veckan fick kaféets fulkaffe en ny och bittrare smak. Inte vill jag vara skyldig till att spindelaporna dör, bara för att jag vill dricka en kopp kaffe på morgonen.

Men just så ser sambanden ut. Tidskriften Nature har publicerat världens hittills mest omfattande genomgång av sambandet mellan internationell handel och hotade djur- och växtarter. Där framgår att närmare en tredjedel av alla hot mot djur och växter beror på konsumtion i rikare länder. Men ofta är sambanden svåra att spåra.

Några exempel som forskarna har nystat upp:

I Papua Nya Guinea hotas 171 arter på grund av timmer och jordbruksprodukter som främst säljs till Japan, men först efter att ha bearbetats i Australien, Thailand med flera länder. Vanilj och kakao från Madagaskar tillreds av livsmedelsindustri i Frankrike och Holland innan den säljs vidare. Metallerna från Kongo och Ghana går via Finland till den tyska bilindustrin. Liknande komplicerade vägar finns för bomull, gummi, palmolja, fiskar och många andra varor.

Nature är en av världens tyngsta vetenskapliga tidskrifter och veckans nummer innehåller fler studier och artiklar om miljön. Rubriken på förstasidan lyder ”Planetens andra chans” och syftar på det stora miljömötet i Rio de Janeiro som utbryter om en dryg vecka. Det är tjugo år sedan det förra stora miljömötet i Rio 1992.

En artikel i Nature sätter betyg på vad världens länder har åstadkommit på dessa tjugo år. Det blir höga betyg på ett område, nämligen vetenskapen. Kunskapen är mycket större nu, och även de flesta politiker i världen har tagit till sig forskarnas larm om växthusgaser och hotade arter. I övrigt blir det bara underbetyg, för trots all kunskap händer inte särskilt mycket. Utsläppen av koldioxid fortsätter att öka, och nyligen visade mätinstrument på flera ställen i Arktis över 400 miljondelar. Det ska jämföras med den senaste årmiljonen när värdet har legat under 300 miljondelar.

Djur- och växtarter försvinner i en takt helt jämförbar med de massutdöenden som geologiska katastrofer, exempelvis stora meteoritnedslag, har orsakat vid bara fem tillfällen tidigare i världens historia.

Många föredrar att värdera biologisk mångfald utifrån nyttan för oss människor.

En stor internationell forskargrupp – däribland David Wardle från SLU i Sverige – har gått igenom över tusen studier från de senaste tjugo åren och enats om några slutsatser, som också finns att läsa i veckans Nature. Det här är svåra och kontroversiella frågor, eftersom miljöintressen och ekonomiska intressen ofta verkar stå i motsättning till varandra – åtminstone på kortare sikt. Men David Wardle och hans medförfattare slår fast att minskad biologisk mångfald helt klart innebär mindre produktion från skog, jord och hav. Allt mer forskning tyder också på att biologiska system med större variation är mer stabila och har bättre skydd mot angrepp och påfrestningar av olika slag.

Den biologiska utarmning som just nu pågår är helt att jämföra med miljöhot som klimatförändringar, försurningen av världshaven och övergödning av kväve och fosfor, menar Wardle och hans medförfattare.

De politiker som ska träffas i Rio nästa vecka har något att bita i. Och vi andra kanske ska se över vilken sorts kaffe vi dricker.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.