De har redan hört av sig från både japanska och amerikanska medier. DN:s traditionella Nobelgissningar har blivit en faktor att räkna med, inte minst på vadslagningsbyråerna.
Förra året lyckades jag få till ett rätt, nämligen att fysikpriset skulle gå till Andre Geim och Kostia Novoselov för det nya, platta supermaterialet grafen. Året dessförinnan gick ännu bättre. År 2009 var ju rekord i kvinnliga Nobelpristagare, och jag satte både Elizabeth Blackburn och Carol Greider i medicin och Ada Yonath i kemi.
Medicin
I år tror jag på en japan som medicinpristagare, nämligen Shinya Yamanaka. Han har utvecklat en alldeles särskild sorts stamceller – celler som kan gå baklänges i utvecklingen, så kallade iPS-celler. Yamanaka får troligen priset tillsammans med den mycket äldre engelsmannen John Gurdon.
Gurdon var först i världen med att klona ett djur. Redan i slutet av femtiotalet – fyrtio år före fåret Dolly – lyckades han klona grodor. Även här handlar det om att vuxna, specialiserade celler backar i utvecklingen och blir barn på nytt.
Ibland kommer klagomål om att Nobelpriset i medicin oftare borde gå till läkemedel och metoder som direkt kommer patienter till nytta. Men Alfred Nobel skrev faktiskt i sitt testamente att priset ska gå till den viktigaste upptäckten inom medicin eller fysiologi. Och fysiologi handlar ju om hur kroppen fungerar snarare än om hur man botar sjuka.
Gurdons kloningsteknik och Yamanakas stamceller är grundvetenskapligt högintressanta. Men än så länge har inte en enda sjuk människa botats med dessa upptäckter.
Det är därför möjligt att Yamanaka och Gurdon får dela priset med kanadensaren James Till. Han upptäckte blodstamceller, som har räddat livet på många tusen leukemipatienter. James Tills samarbetspartner Ernest McCulloch dog tidigare i år, så han är inte längre aktuell.
Informationsföretaget Thomson Reuters expert tippar att årets Nobelpris ska belöna leukemimedicin. Brian Druker, Nicholas Lydon och Charles Sawyers har utvecklat läkemedlen som förvandlar kronisk leukemi från en dödlig till en fullt hanterbar sjukdom. Det är kanske den mest dramatiska förändringen inom hela västvärldens sjukvård de senaste åren, så Thomson Reuters kan mycket väl ha rätt.
Men jag tror nog ännu mer på så kallade kärnreceptorer. De sitter inne i cellerna och fångar upp hormoner, vitaminer och andra ämnen, som är högintressanta för läkemedelsindustrin. Fransmannen Pierre Chambon och amerikanerna Ronald Evans och Elwood Jensen skulle i så fall få dela på pengarna.
Ibland slår Nobelkommittén till med oväntade uppstickare. En som jag hoppas mycket på är amerikanen David Julius. Han har hittat receptorer – mottagare – som förmedlar smärta, hetta och kyla. Och det intressanta är att receptorn för hetta även reagerar på det starka ämnet i chilipeppar och att den för kyla reagerar på mint.
Kemi
Gränsen mellan medicin och kemi är flytande. Ibland får den hetaste kandidaten för kemipriset plötsligt medicinpriset, eller tvärtom.
De mycket kvalificerade vadslagarna på bloggen Chembark tror till exempel att männen bakom kärnreceptorerna, Chambon, Evans och Jensen, ska få kemipriset. Men jag tror att medicin ligger närmare till hands för dem.
Chembark och jag är däremot helt överens om att amerikanerna William Moerner och Richard Zare är de mest troliga kandidaterna till årets kemipris. Båda har utvecklat teknik som gör att man kan studera enstaka molekyler. Moerner har utvecklat spektroskopi för enstaka molekyler och Richard Zare har utvecklat laserkemi som kan användas på allt från örongångar till interstellära moln.
Amerikanen Arthur Horwich och tysken Ulrich Hartl har gjort banbrytande arbeten för att lista ut hur proteiner vecklar ihop sig till snygga och fungerande former. De fick alldeles nyligen ett amerikanskt pris som heter Laskerpriset och det brukar vara ett gott tecken på ett kommande Nobelpris. Men det är en helt öppen fråga om det blir ett medicinpris eller ett kemipris till Horwich och Hartl.
Jag tror också på teknik för att läsa av dna. Detta fält genomgår en fullkomligt revolutionerande utveckling just nu. Craig Venter, Eugene Myers och Leroy Hood är tänkbara namn för kemipriset.
Fysik
Fysikpriset ska ju enligt testamentet gå till den viktigaste upptäckten eller uppfinningen. Nobelkommittén brukar väldigt mycket oftare belöna grundvetenskapliga upptäckter. Därför tror jag mest på den spöklika kvanteffekten som Einstein vägrade tro på, så kallad intrassling. Fransmannen Alain Aspect, amerikanen John Clauser och österrikaren Anton Zeilinger har bevisat att Einstein hade fel på denna punkt och att partiklar som härrör från samma system faktiskt kan ha närmast telepatisk kontakt med varandra.
Ett närliggande fält som också kan leda till fysikpris är så kallad kvantdekoherens, och då ligger fransmannen Serge Haroche närmast till hands.
Om Nobelkommittén skulle belöna en uppfinning skulle man kunna tänka sig japanen Shuji Nakamura. Han har uppfunnit den blå lasern och den blå led-lampan som ligger till grund för vita led-lampor. Det finns nästan ingen annan produkt i hela världen som har så stor kapacitet att sänka världens energiförbrukning.