Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Vetenskap

Karin Bojs: Med torkan kom kriget och alla flyktingar

Forskare ser kriget och flykting­katstrofen i Syrien delvis som en följd av klimatförändringarna.
Forskare ser kriget och flykting­katstrofen i Syrien delvis som en följd av klimatförändringarna. Foto: Jonas Lindkvist

Konflikten i Syrien kan delvis förklaras med den globala uppvärmningen och människors utsläpp av växthusgaser. Det visar ny forskning.

Dagens Vasalopp körs under ovanligt varma förhållanden. Kanske får det människor att prata om vad som håller på att hända med jordens klimat. Men det finns mer allvarliga aspekter av den globala uppvärmningen än om en skidtävling eventuellt måste flyttas norrut i framtiden.

Flyktingströmmarna från krigets Syrien överträffar det mesta som har inträffat i världshistorien. I grannländerna räknas flyktingarna i miljoner, och även Sverige påverkas.

Flera vetenskapliga studier de senaste åren har studerat samband mellan klimatförändringar och mänskliga konflikter. En sådan studie publicerades i veckan i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS. Den är en ögonöppnare och slutsatserna förskräcker.

Forskargruppen leds av Colin Kelley vid University of California i Santa Barbara. Han och hans medarbetare har bland annat använt satellitbilder från Nasa som visar förekomsten av grundvatten, och de har även jämfört historiska mönster för nederbörd i regionen med klimatforskares datamodeller.

Händelseförloppet de får fram ser ut så här:

En stor del av Syriens befolkning har tills nyligen livnärt sig som småskaliga jordbrukare. Den syriska regimen försökte tidigare hålla sig populär i dessa grupper genom att subventionera dieselolja och tillåta storskalig bevattning med grundvatten.

Följden har blivit att grundvattennivån har sjunkit, och samtidigt har nederbörden i området minskat.

Vintern 2006/2007 och tre år framåt inträffade en ovanligt svår torrperiod. Massor av boskap dog och priserna på spannmål fördubblades. Regimen tog bort dieselsubventioner. Många småjordbrukare blev utblottade och tvingades lämna sina gårdar. Omkring en och halv miljon männis­kor drog sig från landsbygden mot städernas utkanter. Där började de leva i arbetslöshet och fattigdom.

Städerna svällde redan över av kraftig befolkningstillväxt och flyktingströmmar från Irak. Motsättningar mellan olika grupper har funnits i området i årtusenden och den korrupta regimen var avskydd. Missnöjet grodde, särskilt bland de fattiga i städernas utkanter, och år 2011 var kriget ett faktum.

Skulle då en liknande torrperiod ha kunnat inträffa av rent naturliga orsaker? Jodå, det är visserligen tänkbart, skriver forskarna i PNAS. Men enligt deras beräkningar har sannolikheten för en motsvarande torrperiod i Syrien åtminstone fördubblats på grund av den pågående globala uppvärmningen.

Det är komplicerade samband som rymmer osäkerhet i varje led. Men det handlar om de värsta konsekvenserna av den globala uppvärmningen för oss människor: livsmedelsbrist, fattigdom, politisk oro, krig och flyktingkatastrofer.

Just i trakterna av norra Syrien utvecklades världens första jordbruk för ungefär 11 500 år sedan. Men samma område har alltid varit känsligt för torka.

Turkiska arkeologer tycker sig se spår av att stora skaror av männis­kor för 8 200 år sedan rörde sig bort från östra Medelhavet i riktning mot Europa. När tyska och israeliska geologer har borrat i Döda havets bottensediment hittar de också belägg för en torkkatastrof just då. De ser hur sjöns yta sjönk med tiotals meter. Växter som är typiska för det bördiga Medelhavsklimatet minskade. De ersattes med växter som växer i savann och öken – det vill säga i klimat där det knappast går att bedriva jordbruk.

Den gången hade torkan naturliga orsaker.

Nu spär vi människor på dessa naturliga variationer i klimatet.

Den allra viktigaste slutsatsen i veckans PNAS-studie är det framtidsscenario som forskarna målar upp. Om våra utsläpp av växthusgaser fortsätter, och därmed den globala uppvärmningen, har vi bara sett början på torkkatastrofer i östra Medelhavet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.