Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Karin Bojs: När Doggerland gick förlorat i havet

På Doggerland levde människor i tusentals år. Deras marker hörde till de rikaste i Europa. Men så kom havet och svepte undan allt. Vi har en del att lära av deras öde.

Det står nu klart att år 2014 var det varmaste som mänskligheten någonsin har uppmätt. Instrumenten visar att det var något varmare än de två näst varmaste uppmätta åren, som var 2005 och 2010. Om man tittar på årsringar från träd för att gå ännu längre tillbaka, ser 2014 ut att vara det varmaste året åtminstone sedan 1500-talet. Och då ska man veta att vi under 2014 inte hade någon El Niño – det väderfenomen som höjer temperaturen vid marken och världshavens ytnivå.

Detta är just precis vad klimatforskare har förutsagt i årtionden. När man går tillbaka till FN:s klimatpanels sammanfattning från år 2001 och 2007 är det nästan kusligt hur deras datamodeller har räknat rätt. Flera enskilda forskargrupper var ännu mycket tidigare.

De var alltså kusligt skickliga på att förutsäga hur temperaturen skulle komma att påverkas av våra utsläpp av växthusgaser. När det gäller havsytan var de inte fullt lika framgångsrika. Och det är ärligt talat ännu kusligare.

Faktum är att havsytan stiger snabbare än FN:s klimatpanel förutsåg år 2001 och även år 2007.

I torsdags publicerade amerikanska forskare, med Carling Hay som första namn, en ny kurva i tidskriften Nature. De har tittat på satellitmätningar, som numera går ett tjugotal år tillbaka. De har också tittat på data från tiden före satelliterna, till exempel strandlinjer. Den senare typen av data lämnar större utrymme för osäkerhet och tolkningar. Därför får olika forskargrupper något olika resultat. Men den övergripande bilden är samstämmig. Havsytans stigning accelererar. Mellan år 1900 och 1990 höjdes havet i genomsnitt lite över 1 millimeter om året. De senaste tjugo åren har havsytan höjts 3 millimeter om året.

Det innebär att många människor kommer att få sina hem och jordbruksmarker översvämmade, på grund av våra utsläpp.

Jag har tänkt mycket på detta faktum de senaste dagarna, eftersom jag har varit i England och besökt en av världens främsta experter på det försvunna landet Doggerland. Han heter Vincent Gaffney, är professor i arkeologi i Bradford och har skrivit en intressant bok om ämnet som heter ”Europe’s lost world”.

Om Vincent Gaffney och jag hade träffats för 10.000 år sedan hade jag kunna gå till Bradford, även om det skulle ha tagit några veckor. På vägen skulle jag ha träffat på lokala jägare och fiskare. Enligt Gaffney levde dessa människor det bästa livet i Europa – med ovanligt mycket fisk och jaktbyten att leva av.

Men numera är Nordsjön en del av Atlanten. Havsdjupet är i genomsnitt omkring nittio meter. Många ställen – däribland Doggers bankar – är betydligt grundare. På de grundaste ställen kunde människorna bo kvar längst – kanske till för 7.000 år sedan eller ännu senare. Under den kallaste tiden – för ungefär 18.000 år sedan – kunde de gå ända upp till Shetlandsöarna och mycket nära den norska kusten.

Nu försöker Vincent Gaffney och andra forskare att rekonstruera kartor över Doggerland, bland annat med hjälp av data som oljeindustrin har tagit fram. De kan visa var floder har flutit fram och var berg, sjöar, träsk, och flodmynningar har legat. På några ställen har de hittat gamla bosättningar där de har borrat och hittat spektakulära fynd.

Att Doggerland sjönk ned i havet hade naturliga orsaker. Istiden tog slut på grund av förändringar i jordens bana runt solen. Därför smälte glaciärer, det uppvärmda vattnet tog större plats och människorna fick se sina bästa jaktmarker försvinna.

I dag höjs havsytan av skäl som vi kan påverka. Annars kan det gå för nutidens människor som det gick för dem i Doggerland – med den skillnaden att de levde i hyddor och på sin höjd var några tusen individer, och nu hotas städer med många miljoner invånare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.