Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Vetenskap

Karin Bojs: Nej, jägare klarar inte vargarnas jobb

När vargar och andra stora rovdjur minskar, uppstår en kedja av effekter som är mycket mer omfattande än forskare hittills har trott. Det visar en ny stor studie i tidskriften Science.

Nästan inga andra frågor i Sverige väcker så starka känslor som vargen. Jag har själv vänner och bekanta som föder upp hästar, får och renar, och av den anledningen ser vargar som ett stort hot. Jag umgås också med jägare och har stor sympati för deras friluftsintresse och det goda viltköttet.

Jägarna månar om sina hundar och om sitt eget jaktbyte. Det är också lätt att förstå. Deras uppskattade hobby går tillbaka på traditioner som är många tusen år gamla. Ny dna-forskning visar att Sveriges befolkning ungefär till hälften härstammar från urgamla europeiska jägargrupper. Den andra hälften av våra anlag kommer från mer nyanlända jordbrukare. Hos norrlänningar är genomsnittet av jägar-dna ännu högre, omkring 60 procent.

Aktiva jägare är dock en minoritet i dagens samhälle. Men de har stort inflytande. Både landsbygdsministern och finansministern ingår i deras skara.

Något som många inte känner till är att merparten av den svenska forskningen om vilt finansieras av jägarna. Pengar från deras viltvårdsavgifter och fällavgifter går till den så kallade Viltfonden, som administreras av Naturvårdsverket. Av de nio ledamöterna i Viltkommittén, som beslutar vilka forskare som ska få anslag, är två från Svenska Jägarförbundet. För närvarande hanterar de cirka 18 miljoner om året.

Enligt direktiven ska Viltfonden bekosta forskning som har till syfte att ”främja viltvård”. Annan forskning om vilt i skogen hänvisas till andra finansiärer.

Den viktigaste av dessa övriga finansiärer är Formas, forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. De delar ut ungefär sex miljoner om året till viltforskning, och konkurrensen om de pengarna är mycket högre än hos Viltfonden.

I fredags publicerade Science – en av världens främsta vetenskapliga tidskrifter – en stor sammanställning om hur de stora rovdjuren påverkar andra djur och växter, både i naturen och inom jordbruket. En av författarna är verksam i Sverige: Bodil Elmhagen vid zoologiska institutionen på Stockholms universitet. Hennes forskning finansieras av just Formas.

En lång rad färska studier från hela världen ingår i sammanställningen, inklusive sådana som är utförda i Sverige. De handlar om rovdjursarter som väger mer än 15 kilo, däribland varg, björn och lodjur.

Den viktigaste slutsatsen är att rovdjurens effekter på ekosystemen är mycket större än man tidigare har trott. Det framgår av studier som har tillkommit de senaste fem-tio åren. Till exempel kan lövträden öka mer än hundrafalt när vargar återkommer till ett område. Lövträden får i sin tur effekter för fåglar och andra mindre djur.

Förekomsten av älgar, rådjur och andra klövdjur påverkas kraftigt av hur många rovdjur som finns i området. Störst effekt på rådjuren har en kombination av varg och lodjur.

Forskarna ser även positiva effekter för klimatet om rovdjuren håller nere bestånden av betande hjortdjur, så att träden och biomassan ökar. Färre vilda hjortdjur kan också påverka sjukdomssmitta hos både husdjur och människor, till exempel fästingburen Borrelia.

Ofta hävdas i debatten att mänskliga jägare numera har tagit över rovdjurens roll att hålla de vilda växtätarna på en kontrollerad nivå. Men forskarna bakom Sciencestudien ifrågasätter kraftigt det argumentet.

Merparten av de undersökta rovdjuren i studien minskar i världen i dag, och det ser studiens författare som oroande. De menar att vi måste bli bättre på att tolerera och samexistera med rovdjur – både för rovdjurens bästa, men också för deras kaskadeffekter på naturen och för människans eget välbefinnande.

Oavsett om man delar denna slutsats – den nya studien i Science är viktig läsning för alla sidor i den heta debatten om vargen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.