I fredags kom medicintidskriften The Lancet med ett alldeles speciellt nummer. Ett stort antal forskare har samlat statistik från 187 länder – den största sammanställning som någonsin har gjorts över hälsotillståndet i världen. Alla texter finns gratis att läsa på The Lancets hemsida för den som vill fördjupa sig.

De tre faktorer som orsakar mest ohälsa och förtidig död är, i nämnd ordning:

1 Högt blodtryck

2 Tobaksrökning

3 Alkohol

Hälsoforskare brukar använda ett mått som kallas för DALY, disability-adjusted life years. Det beskriver hur många friska levnadsår som går förlorade, antingen av svår sjukdom eller av död. Högt blodtryck står nu för sju procent av alla förlorade friska levnadsår i världen, enligt WHO:s sammanställning. Det ökar risken för stroke, hjärtinfarkt, njursvikt och många andra sjukdomar. Orsaken är i viss mån genetisk, men blodtrycket påverkas i hög grad av övervikt, stillasittande och för mycket alkohol. Självklart är det bra att sluta sitta stilla, dricka för mycket och vara överviktig. Men ofta är det bra att äta mediciner också. Gör det, ni som behöver!

Man kan jämföra sjukdomsstatistiken från år 2010 med motsvarande siffror från 1990. I många avseenden har vår värld blivit bättre på dessa tjugo år, precis som KI-professorn Hans Rosling brukar framhålla i sina fantastiskt pedagogiska föredrag.

Dödlighet som hänger samman med fattigdom har minskat globalt, exempelvis diarréer och undernäring. Mest av allt har antalet barn som dör av mässling minskat, tack vare framgångsrika vaccinationskampanjer.

För tjugo år sedan var undernäring i barndomen den vanligaste orsaken till sjukdom och för tidig död. Nu är det alltså högt blodtryck som ligger etta och undernäring i barndomen har åkt ned till åttonde plats.

Fetma och övervikt som orsak till sjukdom har däremot klättrat: från att vara den tionde viktigaste orsaken till sjukdom och död år 1990 till att vara den sjätte viktigaste i dag. Övervikt är alltså ett större problem för världen i dag än undernäring.

Det nya sjukdomsmönstret hänger samman med att människor blir rikare. Att de kan köpa bilar och mera mat, att de slipper arbeta så mycket fysiskt och att de lägger pengar på cigaretter och läskedrycker. Följaktligen dör fler människor i dag av exempelvis trafikolyckor, hjärtsjukdomar och tarmcancer jämfört med för tjugo år sedan.

Det finns undantag. Afrika söder om Sahara plågas fortfarande i första hand av fattigdom. Hiv och aids som dödsorsak har ökat kraftigt på tjugo år. Malaria och tuberkulos minskar, men bara i långsam takt.

Men på de flesta håll i världen är infektionssjukdomar inte det stora problemet längre. De fem vanligaste orsakerna att människor blir handikappade och oförmögna att arbeta är ryggont, depression, järnbrist, ont i nacken och kol. Ångestsyndrom, schizofreni och bipolär sjukdom ligger också högt – en viktig påminnelse om hur underskattade psykiska problem är.

Statistiken visar att vi lever längre än för tjugo år sedan. Men det handlar delvis om år i sjukdom och handikapp. De friska levnadsåren har inte alls ökat i samma takt.

Det finns alltså mycket i världen som blir bättre. Men det finns sådant som blir sämre också – och den nya ohälsan kräver helt andra åtgärder än de gamla sjukdomarna.