De cirka 1 200 forskare på Astra Zeneca i Södertälje som nu mister sina jobb försökte ta fram mediciner mot alzheimers och smärta. Tyvärr gick det inte tillräckligt bra. Södertäljeanläggningen har inte levererat, som det heter på modern svenska. Om man ska vara hård har den inte levererat sedan 1948, när det lokalbedövande medlet Xylocain först lanserades.

Astra i Sverige har tagit fram flera storsäljare, som än i dag står i vart och vartannat badrumsskåp. Till exempel astmamedicinerna Pulmicort och Symbicort, magsårs-medicinen Losec och hjärtmedicinen Seloken. Men de har utvecklats i Lund och Mölndal.

Två nyckelpersoner bakom framgångarna var dåvarande forskningschefen Ivan Östholm och Nobelpristagaren Arvid Carlsson. Jag har haft förmånen att prata en hel del med båda två. De har inte varit särskilt entusiastiska beträffande huvudkontoret i Södertälje.

Ivan Östholm – som gick bort för ett par år sedan – vittnade om hur han baxade fram Losec i stundtals hård motvind från högre chefer.

Arvid Carlsson påminner om hur han hjälpte Astra med Zelmid – världens första antidepressiva medicin med den mekanism som de flesta sådana bygger på i dag, så kallade SSRI-preparat. Zelmid togs faktiskt fram i Södertälje 1982. Men den drogs in redan påföljande år på grund av sällsynta biverkningar. Astra lämnade hela området till utländska konkurrenter, vilket Arvid Carlsson är mycket kritisk mot.

Zelmidhistorien var det närmaste Astra i Södertälje har varit en riktig framgång sedan 1948.

Ivan Östholm har pratat och skrivit mycket om sitt fokus på etik och på människors sjukdomar, snarare än på nästa kvartalsbokslut. Både han och Arvid har framhållit vikten av att akademiska forskare och företag arbetar nära varandra – även rent geografiskt. Ingen av dessa principer verkar ha genomsyrat verksamheten i Södertälje.

När de stora läkemedelsföretagen ger upp får vi svenskar i stället glädjas åt framsteg i små bioteknikföretag. Uppsalaforskaren Lars Lannfelt rapporterar till exempel om lovande nya resultat för Bioarctics alzheimermedicin i den första försöksfasen på människor. Bioarctic sysselsätter bara omkring 25 personer i Sverige, så för svensk arbetsmarknad och svensk ekonomi är framgångarna en blek tröst. Preparatet tas fram i samarbete med det japanska läkemedelsföretaget Eisai. Men det kan ju kvitta för alzheimerpatienterna, om de nu äntligen skulle få en bättre medicin.

Villkoren för läkemedelsforskning har förändrats sedan Ivan Östholm och Arvid Carlsson inledde sitt samarbete en kväll i maj 1961. Världen har blivit mer global, små bioteknikföretag har fått mycket större roll. Men principerna om hög etik och fokus på sjuka människors lidande är värda att testa än i dag.