Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Visst skyddar träning mot depression

Krönika. Depression är en livsfarlig sjukdom som ligger bakom många självmord. Den orsakar stort lidande för de drabbade och deras närstående, och kostar samhälle och företag gigantiska belopp.

Ändå får denna vanliga och farliga folksjukdom förhållandevis lite uppmärksamhet i samhällsdebatten. Och relativt liten andel av forskningsanslagen, räknat på antalet drabbade. Många, även i medierna, tillåter sig rent av att raljera över medicinsk behandling av depression, och kalla läkemedlen för ”lyckopiller”.

För den som har sett svår depression på nära håll, eller känt någon som har tagit livet av sig, är sådana raljerande begrepp inte särskilt kul.

Det går utmärkt bra att framhålla andra behandlingsmetoder, såsom samtalsterapi och fysisk träning, utan att racka ner på de farmakologiska.

En som lyckas hålla en bra balans är Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare till boken ”Hjärnstark” som kom ut i somras.

Det är en utmärkt bok som jag varmt rekommenderar; den är lättläst och baserad på vetenskap.

I boken går Anders Hansen igenom en rad olika tillstånd där fysisk träning har fördelaktig påverkan. Till exempel stress, koncentrationssvårigheter och kreativitet. Och även depression.

Dock finns problem. Att vetenskapligt fastställa träningens skyddande effekt på depression är svårt.

Tyvärr är det besvärligt att designa studier om träning och depression som håller måttet. De ekonomiska vinsterna kan vara enormt stora rent samhällsekonomiskt, men läkemedelsföretagen har ingenting att vinna och därför inget intresse av att betala.

Bevisen för att träning faktiskt skyddar mot depression har därför varit lite svajiga. Men det senaste året har det kommit flera stora sammanställningar som stärker bevisföringen, vilket New York Times sammanfattade i en artikel i veckan.

För någon månad sedan kom till exempel en studie i Preventive Medicine där forskarna hade samlat ihop publicerade data från över en miljon människor som hade fått sin kondition undersökt och registrerad. Det fanns också uppgifter om huruvida de senare hade drabbats av depression.

Den stora fördelen med denna studie är att forskarna kunde utgå från objektivt uppmätta värden och slapp lita på försökspersonernas eget önsketänkande om sin tidigare träning.

Nackdelen är att man inte riktigt kan veta vad som är orsak och verkan. Skyddade träningen verkligen mot depression, eller var odeprimerade människor mer benägna att träna?

Då får man bättre besked av en studie som publicerades i Journal of Psychiatric Research i juni.

Där hade forskarna hittat tjugofem studier från de senaste tre åren, där forskare hade delat in deprimerade försökspersoner i slumpmässigt utvalda grupper och behandlat dem med olika metoder.

Resultaten visade att träningen var en fungerande behandlingsmetod, särskilt om den var övervakad så att försökspersonerna verkligen utförde sina pass. Konditionsträning som raska promenader och jogging var särskilt effektivt.

En tredje studie publicerades i februari i Neuroscience and Biobehavioral Reviews och handlar om vilka mekanismer i hjärnan som kan vara inblandade när deprimerade personer ägnar sig åt träning.

En mekanism som har föreslagits är att depression hänger samman med att nybildade hjärnceller inte överlever. Då krymper en del av hjärnan som kallas hippocampus. Fysisk träning gynnar nybildade hjärncellers överlevnad, enligt vad djurstudier visar.

Studierna visade flera förändringar i olika ämnen, inklusive ämnen som påverkar nybildning av nervceller och inflammation i hjärnan.

Men några slutgiltiga svar om mekanismerna finns inte än, här behövs mer forskning.

Dock kan vi redan i dag lita på huvudbudskapet i boken ”Hjärnstark”: att träning är rena rama mirakelmedlet. Att röra på sig skyddar mot en rad fysiska åkommor, men ett kanske ännu tyngre argument är att våra hjärnor skyddas mot sjukdom och förfall.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.