Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Kärnkraftsolyckorna ändrade synen på säkerhet

Mänskligt agerande, dålig organisation, maktstrukturer, konstruktionsfel och bristande insikt om att allvarliga händelser kan inträffa orsakade och förvärrade kärnkraftsolyckorna i Three Mile Island, Tjernobyl och Fukushima.

På tisdag är det 30 år sedan reaktorblock 4 vid kärnkraftverket i Tjernobyl exploderade så att taket blåste av och grafiten runt bränslet började brinna. Branden, som pågick i flera dygn, skickade radioaktiva ämnen mer än en kilometer upp i luften så att de spreds över hela Europa.

Mycket föll ned över Sverige, eftersom vinden blåste hitåt och det regnade just när det radioaktiva molnet passerade. På morgonen den 28 april, två dagar efter olyckan, kom larmet om ovanligt höga nivåer av strålning vid kärnkraftverket i Forsmark.

– Lärdomen från Tjernobyl var att nedfall kan hamna hundratals mil bort, och till exempel orsaka problem för renskötseln i Norrland. Att radioaktiva ämnen kan färdas långt hade vi egentligen järnkoll på efter kärnvapenprovsprängningarna på 1950- och 60-talen. Men det hade inte lett till en insikt om att vi borde ha viss planering för effekter av svåra kärnkraftsolyckor utomlands, säger Jan Johansson, myndighetsspecialist på Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).

Foto: VOLODYMYR REPIK / TTTjernobyl 1986. Foto: TT

Tjernobylhaveriet är den värsta av de tre stora kärnkraftsolyckor som världen drabbats av. Olyckan i Fukushima i Japan för fem år sedan klassas även den på högsta nivån 7, stor olycka, på den så kallade Ines-skalan, men konsekvenserna i antal döda, stråldoser och radioaktiva utsläpp var mycket mindre.

Härdsmältan i kärnkraftverket Three Mile Island utanför Harrisburg i Pennsylvania i mars 1979 klassas som nivå 5: olycka med risk för omgivningen. Följderna för människor och natur var nästan obefintliga, eftersom allt radioaktivt material hölls kvar inuti reaktorinneslutningen, och ingen utsattes för stråldoser med någon mätbar hälsoeffekt. Däremot fick olyckan störst konsekvenser för synen på kärnkraftssäkerhet och beredskap.

– Three Mile Island var den stora ögonöppnaren, och ledde till att beredskap byggdes upp runt kärnkraftverk i hela världen. Olyckan visade att allvarliga saker kan hända, säger Jan Johansson.

Om organisationen på plats hade fungerat och operatörerna haft bättre stöd och tydligare övervakningssystem hade olyckan inte inträffat. En ventil stängdes inte ordentligt, och vattnet som skulle kyla härden rann ut. Men övervakningen visade bara att ventilen inte längre var i öppet läge. Operatörerna trodde att den var stängd, och missbedömde situationen.

 

Three Mile Island var den stora ögonöppnaren, och ledde till att beredskap byggdes upp runt kärnkraftverk i hela världen. 

 

– Det ledde till helt felaktiga ingrepp. De tappade av mer vatten, och startade haveriet själva, säger Patrick Isaksson, utredare på SSM.

Reaktorn bara hade varit i drift några månader när olyckan inträffade.

– Påverkan på omgivningen blev inte stor, men det fick väldiga ekonomiska konsekvenser för anläggningsägaren. Därför började även industrin att lägga stora resurser på att förebygga haverier efter olyckan, säger Patrick Isaksson.

Sverige gick längre än de flesta andra länder efter olyckan i Three Mile Island och skaffade beredskap för mycket allvarliga händelser, med utrymningsplaner, larmsystem, jodtabletter till boende nära kärnkraftverk och krav på filter som fångar upp i stort sett alla radioaktiva ämnen vid ett eventuellt haveri. Beslutet att alla kärnkraftverk ska ha filtren fattades i februari 1986.

– Det var bara månader före Tjernobyl. Det är nästan lite kusligt, säger Patrick Isaksson.

Haveriet i Tjernobyl var helt annorlunda. Det var följden av ett okunnigt genomfört experiment på en illa konstruerad reaktor.

– Ironiskt nog var det ett säkerhetsexperiment. De ville undersöka hur stora marginalerna var om de skulle drabbas av elavbrott från det yttre elnätet och vara tvungna att gå över till reservkraftförsörjning från dieselaggregat, säger Patrick Isaksson.

Reaktorn var byggd för att både ge el och plutonium till kärnvapen, och saknade den inneslutning som räddade omvärlden i Three Mile Island. Dessutom var den instabil och kunde skena i vissa lägen. I de lättvattenreaktorer vi har i Sverige kan det aldrig inträffa eftersom reaktionerna automatiskt bromsar sig själva om energiutvecklingen blir för hög.

– Det är som om du skriker i en mikrofon och det blir rundgång och systemet slår av sig självt. I reaktorer av den typ som fanns i Tjernobyl så motsvarar det att ljudet i stället bara blir starkare och starkare och starkare, säger Patrick Isaksson.

Experimentet i Tjernobyl utfördes sent på kvällen under stor press från ledningen att det skulle lyckas. Ett misstag ledde till att reaktorn nästan stängdes av, och i sina försök att få i gång den drog operatören upp fler av de styrstavar som kontrollerar reaktorn än tillåtet. När experimentet startade igen förlorade de helt kontrollen över reaktorn på bara några sekunder.

– I min värld är det en krönika över Sovjetkulturen, som fick en operatör att göra saker mot bättre vetande under press från ledningen. Om jag minns rätt var han en av dem som dog på plats den natten, säger Patrick Isaksson.

I Fukushima i Japan var det en enormt kraftig jordbävning ute till havs som följdes av en tsunami som orsakade olyckan. Men den berodde också på att kärnkraftverken var av en amerikansk modell.

– I USA har de problem med tornadoer, och därför låg reservdieselaggregaten under marknivå. I det här sammanhanget var det helt fel tänkt eftersom de blev dränkta av tsunamin, säger Patrick Isaksson.

Det fanns 5,7 meter höga vallar som skulle skydda kärnkraftverket mot tsunamier, men vågen som kom var 14 meter hög. Kylsystemen slogs ut och bränslet smälte sannolikt i de reaktorer som var i gång. Explosiv gas förstörde dessutom byggnaden till ytterligare en reaktor.

– Redan före olyckan pågick en utredning om att vallarna inte var tillräckligt höga. Men företaget och den övervakande myndigheten var inte tillräckligt självständiga gentemot varandra. Nu finns det en mycket tydligare rågång, säger Patrick Isaksson.

– Beredskap och säkerhet är två sidor av samma mynt. De bygger båda på en insikt om att det kan gå fel. Den dag du slutar tänka på det, då urholkas både säkerhet och beredskap, säger Jan Johansson.

Det var det som hände i Japan, menar han. Haveriutredningens rapport börjar också med att konstatera att olyckan orsakades av människor.

– Bra beredskap kostar mycket. Men skillnaden i kostnad för mycket god beredskap och okej beredskap är inte så stor. Det sitter inte så mycket i pengarna som i insikten att vi behöver god beredskap och bra planer, säger Jan Johansson.

Klicka här: Grafiken i större format

Foto:

Fördjupning. Haverierna 

Three Mile Island

Problem: En ventil hade fastnat i öppet läge, men det framgick inte av övervakningssystemen. Vattnet som skulle hålla reaktorn nedkyld försvann ut genom ventilen utan att operatörerna förstod vad som pågick. De trodde att felet var ett annat, och stängde av nödkylningen och ledde dessutom bort ännu mer kylvatten.

Vad hände med härden? Reaktorn överhettades, bränslet fick svåra skador och smälte delvis. Allt radioaktivt material stannade inuti inneslutningen.

Konsekvenser för omgivningen: Inga. Stråldoserna som omgivningen utsattes för var för låga för att ge några mätbara hälsoeffekter.

Konsekvenser för kärnkraftssäkerheten: Insikterna att svåra haverier kan inträffa, och måste tas hänsyn till i konstruktionen, och att operatörerna måste ha tydligare instruktioner. Svenska regeringen ställde krav på haverifilter som filtrerar bort i stort sett alla radioaktiva ämnen vid en eventuell reaktorolycka.

 

Tjernobyl

Problem: Operatörer skulle genomföra ett säkerhetstest för att se hur reaktorn skulle klara övergången från elförsörjning från elnätet till kraftförsörjning via reservkraften vid ett elavbrott. Olyckan orsakades av en kombination av en illa konstruerad reaktor, att säkerhetssystemet delvis var frånkopplat, att experimentet avbröts och startades om och misstag från operatörerna.

Vad hände med härden? Misstagen och det avstängda säkerhetssystemet ledde till att reaktorn skenade utom kontroll på några få sekunder. Bränslet blev kraftigt överhettat. Reaktorn saknade inneslutning, och två ångexplosioner förstörde överdelen av reaktorn och taket på reaktorbyggnaden, så att resterna av härden blev helt oskyddade. Grafiten som omgav bränslet började brinna. Branden förde ut stora mängder radioaktiva ämnen rakt upp i luften till drygt en kilometers höjd. Grafitbränder är svåra att släcka, och branden fortsatte under flera dagar.

Konsekvenser för omgivningen: Mycket stora mängder radioaktiva ämne kom ut i atmosfären. Två personer som arbetade på kärnkraftverket dog samma natt och ytterligare 28 personer inom ett par veckor av strålskador. Flera tusen människor har fått högre risk att drabbas av cancer. De radioaktiva ämnena fördes av vindarna mot nordväst. Det radioaktiva molnet passerade över Sverige den 27 april och upptäcktes av mätutrustning vid Forsmarks kärnkraftverk den 28 april 1986.

Konsekvenser för kärnkraftssäkerheten: Insikten att beredskap för svåra kärnkraftsolyckor måste finnas även på stora avstånd från kärnkraftverk. Begreppet säkerhetskultur börjar användas och betydelsen av en god säkerhetskultur identifieras.

 

Fukushima

Problem: En jordbävning, en av de kraftigaste som uppmätts, och en tsunami slog ut ordinarie elmatning, reservkraft, ställverk samt batterier vid de tre reaktorer som var i drift. De eldrivna kylsystemen slogs ut.

Vad hände med härden? Reaktorerna överhettades, och bränslet smälte med all sannolikhet, men det har ännu inte kunnat bekräftas. I reaktor 1 har härdresterna troligen också trängt igenom reaktortanken. Explosiv gas läckte ut och förstörde reaktorbyggnaderna, även till en av reaktorerna som inte var i drift.

Konsekvenser för omgivningen: Stora mängder radioaktiva ämnen spreds till omgivningen. Några akuta strålskador hos arbetarna vid kärnkraftverket har inte identifierats, men två personer drunknade när de skulle inspektera skadorna.

Konsekvenser för kärnkraftssäkerheten: Krav på oberoende härdkylning, så att härden ska kunna kylas även vid elavbrott. Japan har helt gjort om sin beredskapsplan för svåra olyckor. Inom EU har stresstester gjorts vid kärnkraftverken. Sverige ser över beredskapszonerna kring kärnkraftverk.

Läs mer.  30 år efter Tjernobylkatastrofen
  • Efter Tjernobyl försvann livet
    Hela byar grävdes ned i jorden för att hindra människor från att återvända. Katastrofen förstörde en hel bondekultur.
  • Kärnkraftsolyckorna ändrade synen på säkerhet
    Mänskligt agerande, dålig organisation, maktstrukturer, konstruktionsfel och bristande insikt om att allvarliga händelser kan inträffa orsakade och förvärrade kärnkraftsolyckorna i Three Mile Island, Tjernobyl och Fukushima.
  • Sverige mäter ännu halter i bär och vilt
    30 år efter Tjernobylkatastrofen har cesiumhalterna i Sverige sjunkit och oron lagt sig. Vår beredskap och säkerhet för nya haverier sägs vara god men förre chefen för Strålskyddsinstitutet varnar för radioaktiv terrorism.
  • Djurlivet frodas i övergivna zonen
    Efter världens värsta kärnkraftskatastrof har området runt härdsmältan i Ukraina blivit en av Europas intressantaste vildmarker. Nu ska ett brittiskt forskningsprojekt närmare studera det överraskande rika djurlivet.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.